Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats de senaste decennierna, utvecklingen har varit svårbedömd och stundtals snabb. Inte minst har utvecklingen i Ryssland påverkat Sveriges säkerhetspolitiska situation på ett negativt sätt.
Försvarsanslagen som andel av BNP har trots denna utveckling fortsatt att minska, vilket lett till omfattande neddragningar och nedläggningar inom totalförsvaret under denna period.
Målet med Sverigedemokraternas försvarspolitik är att skapa ett totalförsvar som åter kan försvara hela Sverige mot en kvalificerad motståndare. Sverigedemokraterna fokuserar därför på försvaret av Sverige framför internationella insatser. Vi anser det vidare vara av yttersta vikt att försvarsviljan i vårt land är stark och att försvarsmaktens folkförankring är djup. I juni 2019 skrev Sverigedemokraterna under Försvarsberedningens rapport Värnkraft (Ds 2019:8). Rapporten lägger tillsammans med rapporten Motståndskraft (Ds 2017:66) grunden för ett starkt svenskt totalförsvar. Sverigedemokraterna ser positivt på den inriktning som pekas ut i rapporterna.
På längre sikt har dock Sverigedemokraterna en högre ambitionsnivå än Försvarsberedningen. För att klara av att uppnå den ambitionsnivån bedömer vi att anslagen kommer behöva höjas ytterligare efter år 2025, så att de senast år 2030 är uppe i två procent av bruttonationalprodukten. Försvarsmakten behöver också ges möjlighet att planera långsiktigt varför vi anser att budgetramen behöver bli treårig. För att vidmakthålla en fortsatt god försvarsförmåga över tid anser Sverigedemokraterna att det genom lag ska anges en lägsta nivå för försvarsanslagen. Avslutningsvis ser vi det som en självklarhet att Sverige har ett nära militärt samarbete med Finland och att vi snarast ingår ett försvarsförbund med dem.
Covid-19 har påverkat Försvarsmaktens möjligheter att genomföra övningar under år 2020, bland annat ställdes totalförsvarsövningen Aurora 2020 in. För att myndigheten ska kunna genomföra dessa övningar vid ett senare tillfälle tillförs Försvarsmakten resurser för ändamålet. Vidare kommer antalet värnpliktiga öka kraftigt framledes och för att Försvarsmakten ska klara av att genomföra utbildning av dessa krävs det att antalet officerare blir fler. I dagsläget har dock myndigheten stora problem med avgångar, inte minst på grund av att Försvarsmakten betraktas som en oattraktiv arbetsgivare. Genom ökade anslag ges myndigheten möjlighet att genomföra satsningar på redan anställd personal, exempelvis högre lön och förbättrade förmåner, i syfte att dessa ska kvarstanna i tjänst. Det ökade anslaget möjliggör också för Försvarsmakten att återanställa yrkesofficerare som slutat i förtid. Sammantaget skapar detta förutsättningar för att klara av ökande värnpliktsvolymer.
Sverige bör i nuläget fokusera på återuppbyggnaden av totalförsvaret framför deltagande i mer omfattande internationella insatser. Av denna anledning anser vi att Sveriges internationella insatser omgående ska avslutas. Undantaget är bidraget med observatörer till FN:s fredsbevarande insatser samt deltagande i operation Atalanta. Förändringen leder till minskade kostnader för anslaget vilket möjliggör satsningar inom andra områden.
Hemvärnet är i behov av nya sensorer, ny mörkermateriel och drönare. Anslagsökningen möjliggör att anskaffningen av denna materiel kan tidigareläggas. Vidare medger också höjningen att delar av den materiel som inte kunnat anskaffas till Försvarsmakten på grund av regeringens ambitionssänkning, kan köpas in till myndigheten. Sammantaget resulterar detta i en ökad operativ effekt för Försvarsmakten.
Antalet värnpliktiga som utbildas kommer att öka kraftigt under kommande år. För att klara av utbildningen av dessa behöver följaktligen fler officerare utbildas. Utbildningskapaciteten på nuvarande två militärhögskolor – Karlberg och Halmstad – är inte tillräcklig, varför en tredje militärhögskola behöver etableras. Anslagshöjningen möjliggör projektering av denna.
Sverigedemokraterna ser miljöarbete till sjöss som en viktig del för att få till stånd en bättre miljö. Inom ramen för detta arbete finns den så kallade svavelförordningen. Genom att kontrollera att denna förordning efterlevs kan stora miljövinster göras.
I dag är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet för svavelförordningen. Sverigedemokraterna bedömer att man i stället bör tilldela Kustbevakningen denna roll då de är den myndighet som har bäst förutsättningar att sköta kontrollen av svavelförordningen.
Det civila försvaret och rikets krisberedskap är i behov av beredskapslager. Riktvärdet bör vara att beredskapslagren klarar av att täcka minst tre månaders förbrukning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i uppdrag att samordna, prioritera och fördela tillförda medel till berörda myndigheter.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
41 920 370 |
190 000 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
1 466 571 |
±0 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
17 808 296 |
930 000 |
|
1:4 |
Forskning och teknikutveckling |
716 905 |
±0 |
|
1:5 |
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten |
11 361 |
±0 |
|
1:6 |
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet |
295 568 |
±0 |
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
250 806 |
10 000 |
|
1:8 |
Försvarets radioanstalt |
1 417 711 |
±0 |
|
1:9 |
Totalförsvarets forskningsinstitut |
237 373 |
±0 |
|
1:10 |
Nämnder m.m. |
6 536 |
±0 |
|
1:11 |
Försvarets materielverk |
1 957 997 |
±0 |
|
1:12 |
Försvarsunderrättelsedomstolen |
10 770 |
±0 |
|
2:1 |
Kustbevakningen |
1 353 934 |
10 000 |
|
2:2 |
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor |
24 850 |
±0 |
|
2:3 |
Ersättning för räddningstjänst m.m. |
27 580 |
±0 |
|
2:4 |
Krisberedskap |
1 304 454 |
±0 |
|
2:5 |
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal |
381 671 |
±0 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
1 435 898 |
300 000 |
|
2:7 |
Statens haverikommission |
47 799 |
±0 |
|
3:1 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
409 945 |
±0 |
|
4:1 |
Elsäkerhetsverket |
66 975 |
±0 |
|
Summa |
71 153 370 |
1 440 000 |
|
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
190 000 |
75 000 |
100 000 |
Anslaget höjs med 190 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att genomföra inställda övningar vid senare tillfälle. Ökningen möjliggör också för myndigheten att behålla och återanställa officerare.
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
±0 |
−800 000 |
−800 000 |
Försvarsmaktens mer omfattande internationella uppdrag avvecklas från och med år 2021 vilket möjliggör en anslagssänkning om 800 miljoner kronor. På grund av omfattande avvecklingskostnader bedöms dock åtgärden först få ekonomisk effekt år 2022.
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
930 000 |
1 665 000 |
1 590 000 |
Anslaget höjs med 930 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att genomföra omfattande materielinköp.
1:7 Officersutbildning m.m.
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
50 000 |
100 000 |
Anslaget höjs med 10 miljoner kronor. Anslagsökningen ger Försvarsmakten möjlighet att påbörja projektering av en tredje militärhögskola i Boden.
2:1 Kustbevakningen
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Anslaget höjs med 10 miljoner kronor och finansierar de kostnader som uppstår när Kustbevakningen blir tillsynsmyndighet för svavelförordningen.
Anslaget får användas för de kostnader som uppstår inom ramen för uppdraget.
2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
300 000 |
400 000 |
600 000 |
Anslaget höjs med 300 miljoner kronor och möjliggör en snabbare återuppbyggnad av beredskapslager.
|
Roger Richthoff (SD) |
|
|
Sven-Olof Sällström (SD) |
Caroline Nordengrip (SD) |
|
Lars Andersson (SD) |
|