1 Förslag till riksdagsbeslut
Polisen utgör en viktig del i upprätthållandet av rättsstaten, och det har stor betydelse att myndigheten är en attraktiv arbetsplats som tar väl hand om sina anställda. För att Polismyndigheten ska vara denna attraktiva myndighet anser Vänsterpartiet att det bl.a. krävs förbättringar av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.
2.1 Regeringens förslag
Regeringen föreslår i sin proposition att en polis i samband med förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler ska få kroppsvisitera förhörspersonen i syfte att söka efter vapen och andra farliga föremål. Regeringen föreslår också en ändring i lagen om kvalificerade skyddsidentiteter som innebär att ett beslut om en kvalificerad skyddsidentitet även ska kunna avse en annan anställd vid Polismyndigheten än en polis. Syftet är att stärka skyddet för poliser i tjänsten samt att förbättra arbetsmiljön. Vidare föreslås en ändring i patientsäkerhetslagen som innebär att skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgifter om en enskild ska utvidgas till att gälla för allt personskyddsarbete som Säkerhetspolisen ansvarar för. Syftet är att förbättra Säkerhetspolisens möjligheter att bedöma hotbilder mot de skyddspersoner som är föremål för personskydd.
Vänsterpartiet står bakom förslagen i regeringens proposition. Nedan lyfter vi dock ett par av våra förslag som syftar till att ytterligare förbättra polisers arbetsmiljö.
3 Åtgärder för att förbättra polisens fysiska och psykosociala arbetsmiljö
3.1 En säkrare arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst
Utredningen Vissa polisfrågor – säkerhet vid förhör samt kränkningsersättning (SOU 2018:75), som ligger till grund för regeringens proposition, föreslog att en myndighet skulle få i uppdrag att utreda polisers utsatthet för brott. Myndigheten föreslogs ta fram ett underlag som allsidigt belyser polismäns utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda polismän. Regeringen har dock valt att inte gå vidare med detta förslag i den nu aktuella propositionen. Vänsterpartiet anser att detta är en brist. I likhet med Polismyndigheten anser vi att förslaget bör genomföras. Ett sådant underlag kan sedan ligga till grund för åtgärder som syftar till en säkrare arbetsmiljö för poliser.
Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett underlag som allsidigt belyser polismäns utsatthet för brott i tjänsteutövningen och hur sådan brottslighet påverkar enskilda polismän. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Poliser i yttre tjänst löper stor risk att utsättas för hot och våld både under ingripanden och efteråt i hämndsyfte. Sedan februari 2020 behöver polisens och andra offentliganställdas tjänstelegitimationer inte längre innehålla ett fullständigt namn eller ett personnummer. Syftet är att minska de anställdas utsatthet för hot och våld och göra det svårare för kriminella att kartlägga och utöva påtryckningar mot poliser. Samtidigt som enskilda poliser måste vara möjliga att identifiera på ett säkert sätt är det ytterst viktigt att arbetsmiljön upplevs som så säker som möjligt. Vi menar dock att regeringen bör tar ett helhetsgrepp kring problematiken med våld och hot mot poliser. Med anledning av coronapandemin finns det nu även ytterligare argument för att se över arbetsmiljön, i synnerhet för dem i yttre tjänst, ur smittskyddsaspekt.
Regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder i syfte att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
3.2 Modernisering av it-miljön och administrativt stöd
Stora delar av polisens tekniska utrustning i form av exempelvis datasystem är långsamma, föråldrade och inte kompatibla med varandra. Att rapportera in en händelserapport tar exempelvis ofta onödigt mycket tid. Detta påverkar arbetsmiljön negativt. Den tekniska utrustningen ska underlätta och effektivisera arbetet, inte försvåra och försena det. Enligt Sarnecki[1] finns det ett påtagligt underskott på it-stöd för den ordinarie polisverksamheten. Många av de existerande systemen är inte tillräckligt användarvänliga. Detta beror på att en utveckling av it för polisiära ändamål har påbörjats sent och dessutom troligen försenats genom felaktiga satsningar. Sarnecki konstaterar att en hel del av det dagliga arbete som mycket väl skulle kunna tas över eller i alla fall underlättas av dagens it-teknik fortfarande utförs manuellt eller med hjälp av teknik som är kraftigt föråldrad. Som exempel kan nämnas poliser som själva transkriberar förhör som de har hållit, kommunikationsutrustning som inte kan användas för att skicka över bilder och videoinspelningar samt olika datasystem som inte är kompatibla med varandra och som ofta inte heller är användarvänliga. Vidare verkar det finnas en hel del modern teknik som skulle kunna användas, men personalen saknar kompetens att använda den och ibland även kunskaper om dess existens. Slutsatserna bekräftas av polisens egen internrevision.
Förutom att det krävs en modernisering av it-miljön skulle tillgång till administrativt stöd, främst för poliser i yttre tjänst, frigöra värdefull tid för konkret polisarbete.
|
Linda Westerlund Snecker (V) |
|
|
Christina Höj Larsen (V) |
Mia Sydow Mölleby (V) |
|
Jon Thorbjörnson (V) |
Jessica Wetterling (V) |
[1] Stöta på patrull – en ESO-rapport om polisens problemorienterade arbete. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:6.