Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att återinföra och utveckla vårdnadsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Avskaffandet av vårdnadsbidraget var ett stort steg bakåt för familjernas frihet att själva få styra sina egna liv.
Arbetslinjen är ett svagt argument mot vårdnadsbidrag. Den viktigaste arbetsuppgiften för oss som föräldrar måste vara att fostra våra barn till goda och fungerande samhällsmedborgare. Ett samhällsviktigt arbete om något. Att vara hemma något år extra när barnen är små berör dessutom en väldigt begränsad del av den totala tiden i arbetsför ålder.
Arbetslinjen går dessutom minus. Kostnaden för en förskoleplats var 2018 i genomsnitt 152 800 kronor per barn och år. För de mindre barnen är kostnaden ännu högre eftersom personaltätheten är högre i småbarnsgrupperna. De flesta föräldrar betalar inte ens gemensamt en skatt på sin lön som kommer upp i denna summa.
”Kvinnofällan” är också ett svagt argument. Det står alla fritt att forma sina egna liv, studera för att få högre inkomst och pension, eller att avstå från studier och ta ett lågavlönat jobb, skaffa många barn eller avstå från barn. Dessa livsval betyder mycket mer för ekonomin och pensionen än om man är hemma ett år extra när barnen är små. Kvinnor och män är fullt kapabla att ta beslut om sina egna liv utan styrande pekpinnar från välmenande politiker.
Argumentet att vårdnadsbidraget motverkar integration av nyanlända kvinnor användes som svepskäl för att avskaffa det vårdnadsbidrag som Alliansen införde. Men de flesta invandrarkvinnor tog inte ut vårdnadsbidrag, och invandrarkvinnor har mycket låg förvärvsfrekvens oavsett. Man kan självklart begränsa vårdnadsbidraget för nyanlända på olika sätt, eller villkora det med svenskt medborgarskap. Barnbidrag och flerbarnstillägg medför för övrigt större inlåsningseffekt för invandrarkvinnor, betydligt större pengar och under 18 år till skillnad mot ett lågt vårdnadsbidrag under en kort tid.
Det viktigaste argumentet för vårdnadsbidrag är valfriheten och rättvisan. De flesta barn är anpassningsbara och blir säkert utmärkta samhällsmedborgare oavsett om de går i förskolan i tidiga år eller inte. Men det gäller inte alla barn. Det viktiga är att föräldrarna bör få fatta besluten om hur man vill ordna omsorgen om de minsta barnen, och att samhället inte diskriminerar vissa val. Dessutom är vårdnadsbidrag som sagt tydligt samhällsekonomiskt lönsamt.
Av dessa skäl bör möjligheten att på sikt återinföra vårdnadsbidraget ses över.
I samband med en sådan översyn är det även lämpligt att överväga om ett framtida system skulle kunna bli mer flexibelt än det gamla med avseende på kommunernas möjligheter att utforma bidraget efter förutsättningarna i den egna kommunen. Varje kommun avgör bäst hur behoven ser ut i den egna kommunen. Ett nytt vårdnadsbidrag bör också ge pensionsrättigheter för den förälder som utnyttjar bidraget.
|
Jan Ericson (M) |
|