Att ha mens är ingenting en väljer, utan det är något en får leva med som kvinna. Men att välja moms på mensskydd så som menskopp, bindor eller tamponger är ett val, ett politiskt sådant. För en kvinna som menstruerar i cirka 40 år kan det kosta cirka 48 000 kronor för mensskydd.
Tidigare hänvisade beslutsfattare till att en ändring av momsen måste ske efter beslut på EU-nivå. EU:s medlemsstater beslutade 2016 att medlemsländerna får sänka mervärdesskatten på tamponger och bindor till noll procent. Nu är det alltså möjligt att ändra.
I dagsläget har de flesta EU-länder tampongskatter på 20 procent. Men Skottland har gått i bräschen och beslutat om gratis mensskydd till alla kvinnor. Kanada, Storbritannien och Irland har slopat momsen på mensskydd helt. I Sverige och Danmark är nivån 25 procent. Frankrike har sänkt momsen 2015, från 20 procent till 6 procent. Sverige har alltså högre moms än de flesta EU-länder. Även i USA och Indien har framgång nåtts i befriandet eller sänkningen av momsen på bindor. Det är hög tid att sluta bestraffa det kvinnliga könet. Det minsta vi kan göra politiskt för att bidra till ekonomisk jämställdhet är att momsbefria mensskydden.
Fortfarande är mens tabu och skambelagt för många, trots att det är en naturlig del av livet för hälften av mänskligheten. Att få sin första mens ska inte vara ångestladdat, och där kan skolorna och ungdomsmottagningarna spela en stor roll genom att informera och tillgodose eleverna med gratis mensskydd.
Menskopp är ett mensskydd som kan återanvändas i flera år om den hanteras rätt. På så vis kan kostnaderna för mensskydd hållas nere liksom mängden naturresurser som används för att producera mensskydd. Många kvinnor upplever även andra fördelar med menskopp jämfört med andra mensskydd. Reglerna om mensskydd bör alltså omfatta även menskoppar.
|
Rebecka Le Moine (MP) |
Annika Hirvonen Falk (MP) |