Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa meritpoäng i samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib och tillkännager detta för regeringen.
Sedan 2015 har regeringen givit meritpoäng för elever som valt att läsa fler kurser i matematik, engelska, moderna språk samt teckenspråk (för de som inte kan språket). Denna förändring gjordes för att uppmuntra eleverna att välja dessa kurser och öka deras kunskaper i dessa viktiga ämnen. Idag är det få elever som får möjlighet att läsa samiska och de övriga nationella minoritetsspråken som moderna språk i gymnasiet. Dessa elever får idag ingen uppmuntran att läsa dessa språk som staten har förbundit sig genom Europeiska konventionen att bevara, utveckla och främja i landet. Det är oerhört viktigt att regeringen också inför meritpoäng i modersmålsundervisningen för samiska och de övriga nationella minoritetsspråken för att stärka dessa språks ställning i landet.
Lärarna är behöriga i att undervisa i modersmålet idag men det är andra krav om man är lärare i moderna språk och det är svårt att komplettera till lärare i moderna språk inom ramen för svenska universitet och högskolor trots att det finns modersmålslärare som är intresserade av att göra så. Samtliga bör ha gymnasielärarutbildning.
Staten ska ha ansvar för att det finns personal som är kunnig i samiska och de övriga nationella minoritetsspråken även i framtiden och därför behöver staten visa på vikten av att välja dessa språk även i gymnasieskolan. Det ska inte åligga samer och övriga nationella minoriteter att ta ansvar för att det finns kompetenta personer som kan ta arbeten i kommun, landsting och stat idag och i framtiden.
Regeringen behöver därför se över högskoleförordningens 7 kap. 18 § för att införa meritpoäng i samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.
|
Ann-Britt Åsebol (M) |
|