Vi har lämnat ännu en torr sommar bakom oss med tidvis riktigt höga temperaturer. Samtidigt som många har njutit av bad, sol och värme har många brandmän fått rycka ut för att släcka bränder i vårt avlånga land. Risken för skogs- och gräsbränder har varit särskilt allvarlig i södra och sydöstra delarna av landet, men tack vare allmänhetens uppmärksamhet, brandflygsövervakning och snabba insatser av Räddningstjänsten har landet detta år varit förskonat från allvarligare bränder och för det är vi alla tacksamma.
Utredningar och erfarenheter av de senaste årens omfattande skogsbränder har påvisat behovet av det stora antalet personal som krävs vid utdragna brandförlopp. Samtidigt ser vi tyvärr ett minskande antal av både antalet brandmän och deltidsbrandmän i Sverige trots ökande befolkning, och några av orsakerna som anges är missgynnande regler.
En sådan är frånvaron av nationella utbildningskrav för att bli brandman, förutom de som Arbetsmiljöverket ställer på rökdykning. Det får till följd att den elev som genomgår den tvååriga eftergymnasiala utbildning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) organiserar, Skydd Mot Olyckor, alltså inte garanteras att kunna jobba som brandman efter genomförd utbildning, då varje räddningstjänstorganisation ställer upp egna utbildningskrav. Det är givetvis orimligt att en elev som gör ett yrkesval inte kan vara säker på att utbildningen uppfyller kompetenskraven. Denna otydlighet bidrar därutöver till både försämrat rekryteringsarbete och försvårande för framtida karriärvägar.
Utbildningssystemet för brandpersonal behöver således ses över och likriktas nationellt. Därför bör riksdagen ställa sig bakom att uppdra åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner, att utarbeta nationella krav för brandmän och deltidsbrandmän och tillkännage detta för regeringen.
|
Annicka Engblom (M) |
|