Kommerskollegium fyller på många sätt en viktig funktion för Sveriges del i fråga om den internationella handeln. Genom att ta fram underlag och analyser ska myndigheten bidra till ett bättre beslutsfattande. Även Kommerskollegiums arbete med handelshinder är viktigt, varför det är beklagligt att det arbetet i dag tycks vara i behov av en rad förbättringsåtgärder.
Riksrevisionens rapport belyser bl.a. att den inhämtade informationen om företagserfarenheter inte är representativ, varför inte det samlade svenska ekonomiska intresset beaktas, att det finns brister i uppföljningen och utvärderingen av informationsinhämtning samt att kännedomen om Kommerskollegium bedöms som mycket låg bland små och medelstora företag och låg bland övriga företag. Det sistnämnda är särskilt anmärkningsvärt givet att det kraftigt begränsar möjligheten för Kommerskollegium att stödja företagen.
Vidare problematiseras i Riksrevisionens rapport att regeringens resultatredovisning av Kommerskollegiums resultat är allmänt hållen och saknar tillgänglig information av olika slag. Detta är särskilt bekymmersamt då det begränsar riksdagens insyn i verksamheten och ger regeringen ett ständigt informationsövertag. Ett problem som förstärks i ljuset av att riksdagen tidigare har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande.
I regeringens svar på de ovannämnda synpunkterna skriver man: ”Regeringen avser därför beakta Riksrevisionens rekommendationer och se över styrning och uppföljning av Kommerskollegiums arbete med handelshinder samt se över regeringens redovisning till riksdagen. Samma sak gäller Kommerskollegiums arbete med informationsinhämtning och att förbättra företagens och andra aktörers kännedom om myndigheten.”
Detta är naturligtvis önskvärt, men att endast uttala att man ämnar se över det hela känns inte betryggande. Det är möjligt att det i nuläget pågår ett arbete med att utveckla Kommerskollegiums återrapportering till regeringen i enlighet med förändrade regler och att vissa av synpunkterna, exempelvis rörande rapportering och inhämtning av information, kan rymmas inom det arbetet. Då arbetet bör anses vara av sådan vikt torde det ändock finnas ett behov av en åtgärdsplan med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Därutöver är det som ovan nämnt ett problem att kännedomen om Kommerskollegium är så låg, varför regleringsbrevet bör kompletteras med ett uppdrag om att särskilt verka för att öka kännedomen om myndigheten och dess arbete.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|