Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
44 965 687 |
±0 |
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 583 163 |
±0 |
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
17 189 |
±0 |
|
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
191 101 |
±0 |
|
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50 000 |
±0 |
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
21 462 |
±0 |
|
99:1 |
Additionellt coronabistånd |
±0 |
1 000 000 |
|
99:2 |
Additionellt klimatbistånd |
±0 |
500 000 |
|
Summa |
46 828 602 |
1 500 000 |
|
Med anledning av den omfattande coronakrisen finns det ett stort behov av ökat bistånd. Detta förslag syftar till åtgärder för att minska smittspridningen och för att möta akuta sjukvårdsbehov, men också till att motverka de ekonomiska effekterna av pandemin. Vänsterpartiet föreslår ett tillfälligt tillskott om 1 miljard kronor årligen under två år. Tillskottet ska bestå av nya additionella medel, dvs. vara ytterligare medel utöver det utlovade biståndet. Pengarna kan t.ex. användas till inköp av skyddsutrustning, medicinsk utrustning eller att anställa personal. Men också till exempelvis omställning i syfte att få igång nya näringar för att möta arbetslösheten, stöd till människorättsaktivister eller till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som riskerar att få stå tillbaka i skuggan av coronapandemin.
Vänsterpartiet vill se ett nytt klimatbistånd som ska användas till förebyggande klimatåtgärder som motverkar konsekvenserna av de klimatförändringar vi redan ser. Klimatmålen måste gå före kortsiktiga vinstintressen, och den rika delen av världen måste ta sitt historiska ansvar. Det klimatbistånd vi föreslår ska bestå av nya additionella medel, för att på så vis leva upp till löftet i Parisavtalet om att klimatfinansieringen ska bestå av ytterligare medel utöver redan utlovat bistånd och trappas upp under tre år. Pengarna kan t.ex. användas för omställning till ekologiskt hållbara jordbruk, teknikutveckling eller utbyggnad av förnybar energi. För detta ändamål införs ett nytt anslag som uppgår till 500 miljoner kronor för 2021, 750 miljoner kronor för 2022 och 1 miljard kronor för 2023.
Ett jämlikt och demokratiskt samhälle förutsätter att alla människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sina egna livsval. Mot bakgrund av det växande hotet mot kvinnors rättigheter och inte minst mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) från konservativa och patriarkala krafter som är på frammarsch runt om i världen behöver detta prioriteras ännu högre i Sveriges utvecklingssamarbete. I spåren av coronapandemin riskerar dessutom viktiga åtgärder för framför allt kvinnors hälsa att stå tillbaka. Vänsterpartiet har länge drivit att minst 10 procent av biståndsbudgeten ska öronmärkas för SRHR. Enligt RFSU:s beräkningar har det svenska biståndet till SRHR mellan 2010 och 2017 ökat i reala termer men som andel av det totala biståndet legat på ungefär samma nivå, runt 6–7 procent av det totala biståndet. Regeringen bör därför öka andelen bistånd som avsätts för arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) till minst 10 procent av den totala biståndsbudgeten. Vår politik på området utvecklas i motionen Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i världen (2020/21:170) där vi också lyfter detta som ett krav.
De s.k. avräkningarna för asylkostnader i biståndet innebär att pengar i stället går till att hantera flyktingmottagande i Sverige. Vänsterpartiet har upprepade gånger kritiserat detta och menar att avräkningarna bör minska.
Ett problem när det gäller kostnaderna är bristen på transparens. Regeringen har i budgetpropositionen för 2021 redovisat avräkningarna något tydligare än tidigare år. Den nya beräkningsmodellen och regeringens redovisning är dock fortfarande inte tillräckligt tydlig. Det är ett demokratiskt problem. För att det ska vara möjligt att granska och följa förändringar över tid är det centralt att regeringen tydligt redovisar till riksdagen vad man faktiskt gör.
|
Jonas Sjöstedt (V) |
|
|
Hanna Gunnarsson (V) |
Tony Haddou (V) |
|
Maj Karlsson (V) |
Karin Rågsjö (V) |
|
Jessica Wetterling (V) |
Håkan Svenneling (V) |