Besöksnäringen är viktig för Sverige. Den omsatte 337 miljarder kronor år 2018. Besöksnäringens tillväxt skapar arbetstillfällen både på landsbygden och i staden. Den fungerar dessutom som en inkörsport till arbetsmarknaden för unga och många nyanlända. Men även om besöksnäringen växer så finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte kommer upp i sin fulla potential. En av förklaringarna som lyfts fram är matchningsproblemen. De kompetenser som branschens arbetsgivare efterfrågar finns inte bland de arbetssökande. För närvarande råder exempelvis akut brist på kockar. Det övergripande problemet är att det saknas utbildningsplatser med tillräcklig näringslivsförankring, som på yrkeshögskolenivån eller inom yrkesvux.
För att svensk besöksnäring ska vara långsiktigt konkurrenskraftig behövs en ny översyn av konkurrenskraften inom besöksnäringen. Besöksnäringen är en sysselsättningsmotor och skapar jobb över hela landet. Näringen kan bland annat sysselsätta nyanlända, ungdomar och personer som saknar högre utbildning. Därför är det viktigt att identifiera och presentera incitament så att företag kan växa och anställa fler. Eftersom många av besöksnäringens företag är små eller medelstora är det viktigt att ge dem rätt förutsättningar att anställa. Att anställa en person är kostsamt för ett litet företag och ofta ett hinder för att anställa. Vi vill därför se en utredning som identifierar och presenterar incitament som förenklar för företag att växa och anställa inom turist- och besöksnäringen.
Besöksnäringens utveckling är beroende av att besökare kan ta sig till och från platser på ett effektivt sätt. Därför måste det finnas en god infrastruktur som skapar tillgång till transporter, transportförsörjning och fungerande transportmedel som flyg, tåg, buss och båt. För att tillgodose en god infrastruktur vill Centerpartiet att Trafikverket får i uppdrag att i samarbete med besöksnäringen undersöka förslag till relevanta infrastruktur- och transportsatsningar som matchar besöksnäringens behov.
Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pengar som i stället skulle kunna läggas på verksamheten. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter till myndigheter flera gånger och till flera olika ställen.
I skatteförfarandelagen finns bestämmelser om att företag i bland annat restaurangbranschen ska anteckna verksamma personer i en personalliggare. Om ett företag har missat att skriva in någon i personalliggaren blir det skyldigt att betala en kontrollavgift till Skatteverket. Avgiften är minst 12 500 kronor första gången och minst 25 000 kronor om ytterligare brister hittas inom ett år. Under åren 2007–2015 betalade företagare mer än 258 miljoner kronor i kontrollavgifter till Skatteverket för misstag gällande personalliggare eller certifierade kassaregister. Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggare visar på att lagen inte har förståelse för hur ett litet familjeföretag fungerar där man lever och verkar i företaget dygnet runt. Systemet med personalliggare har sedan det infördes utvidgats vid ett flertal tillfällen och senast 2018 till att exempelvis inkludera alla personer som bor under samma tak där det bedrivs näringsverksamhet att behöva registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten. Systemet har redan genomgått översyn vid flera tillfällen. Nu är det dags för en reell förändring. Regelkrånglet måste minska och här kan ny teknik bana väg för enklare system. Detta är viktigt för de småföretagare som vill utveckla och investera i sin verksamhet.
Även sett med hänsyn till att allt färre personer idag hanterar kontanter till förmån för digitala betalningslösningar, kan frågan resas angående behov av certifierade kassaregister. Dagens regler för kassaregister gör det onödigt krångligt för handlare att bedriva sin verksamhet, bland annat på marknader. Centerpartiet var i regeringen drivande för att kraven bättre skulle anpassas till småföretagarnas verklighet och arbetar i riksdagen för att en översyn av reglerna ska inledas. Reglerna bör ses över och reformeras.
Alkohollagens krav på tillhandahållande av lagad eller på annat sätt tillredd mat innebär att det måste finnas ett flertal förrätter, huvudrätter och desserter att välja bland. Det är inte rimligt att generellt kräva ett sådant matutbud. Kravet på att företrädare för den som söker serveringstillstånd ska avlägga kunskapsprov måste ses över och förtydligas. Bestämmelsen om så kallat cateringtillstånd har i vissa fall tolkats som att tillståndet endast kan omfatta servering i lokaler, det vill säga inomhus. Detta är en orimlig tolkning som saknar stöd i förarbetena till lagstiftningen.
Riksdagen tillkännagav redan 2016 för regeringen att avskaffa danstillståndet som är ett tillstånd för att gäster på till exempel en restaurang, nattklubb eller bar ska få dansa. Om någon dansar utan tillstånd kan företagaren riskera att drabbas av böter eller fängelse i högst sex månader. I juni 2018 överlämnades promemorian ”Tillstånd till offentlig tillställning” (Ds 2018:20) till regeringen. Utredningen föreslår i första hand – trots att riksdagen redan 2016 gav uttryck för att danstillståndet ska avskaffas – att tillståndskravet ska vara kvar för vissa danstillställningar. Detta är en lagstiftning från en annan tid och ett annat Sverige och den borde avskaffas helt.
Inom områden som turistservice, hotell och resebyråer arbetar fler kvinnor än män. Det är också fler kvinnor som får sitt första jobb i denna sektor. En växande besöksnäring skulle således öka kvinnors närvaro på arbetsmarknaden.
En viktig del i turismens och besöksnäringens utveckling är att erbjuda upplevelser av olika slag. I andra länder i hela världen kan man med självklarhet resa runt och smaka och köpa med sig olika drycker – ofta vin, men även öl eller destillerade drycker. Gårdsbesöken kan i sig själva vara en reseanledning. Ett tillåtande av gårdsförsäljning av alkoholdrycker skulle stärka besöksnäringens konkurrenskraft och gynna landsbygden genom kompletterande inkomster och fler arbetstillfällen.
Företag inom besöksnäringen betalar många olika avgifter till myndigheter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempel på sådana är avgifterna för tillsyn enligt alkohol-, livsmedels- och miljölagstiftningen. Att en avgift ska motsvaras av en motprestation måste anses vara en självklarhet rent allmänt, men det är också en laglig förutsättning för att avgiften inte ska utgöra en otillåten beskattning. Således måste det också vara huvudregel att myndigheterna tar ut avgifter från berörda företag först när motprestationen – i detta fall tillsynen – faktiskt är utförd. Centerpartiet förespråkar därför en ordning som tillämpas exempelvis inom ramen för ”Tillväxt & tillsyn” eller ”Rättviksmodellen” och anser att det i gällande regelverk bör göras till en tydlig grundprincip att tillsynsavgifter ska debiteras företagen i efterhand. Efterhandsbetalning av tillsynsavgifter bör göras till regel och införas av alla myndigheter i Sverige.
Hotellagen kräver bland annat att den som bedriver hotell- eller pensionatverksamhet måste ha tillstånd från polisen och att föreståndaren måste vara godkänd. Ansökan kostar 3 700 kronor. Den som driver verksamhet utan tillstånd eller godkänd föreståndare kan dömas till böter. Denna gamla lagstiftning är otidsenlig, och säkerhet och tillsyn sköts genom annan lagstiftning. Hotellagens bestämmelser och krav är onödiga och bör upphävas eller ersättas med ett enklare förfarande, exempelvis anmälningsplikt.
Sveriges natur är fantastisk. Därför har den del av besöksnäringen som kallas naturturism bra förutsättningar att öka. Idag är stora naturområden skyddade av staten. Dessa områden behöver göras tillgängliga, exempelvis genom att vandringsleder rustas och sköts. Här har staten ett ansvar att ta för att genom förenklingar och förbättringar öka tillgängligheten och attraktionskraften, till exempel genom marknadsföringsinsatser genom Visit Sweden.
243 av 290 kommuner redovisar att man har ett underskott på bostäder. Tillgången till rum och bostäder skulle gynna säsongsanställda på de orter där det förekommer turism i synnerhet under några månader om året. Om det blir enklare att hyra ut delar eller hela bostaden kommer detta att gynna besöksnäringen. Centerpartiet vill därför att man utreder möjligheten att följa Norges exempel att tillåta uthyrning av halva bostaden man själv bor i, skattefritt. Genom skattereduktioner skulle uthyrningen av tomma bostäder och övernattningslägenheter öka.
Landets 30-tal regionala flygplatser är väldigt viktiga för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför storstadskärnorna. Dessa flygplatser ägs i regel av de kommuner och regioner där de ligger och har under många år brottats med ekonomiska problem och riskerar nedläggning. Centerpartiet vill att staten i större utsträckning ska gå in med ekonomiska garantier se till så att verksamheten fungerar. Denna diskussion har blivit än mer relevant efter coronapandemin som slagit hårt mot flygtrafiken och därmed intäkterna till de regionala flygplatserna.
Coronapandemin har påverkat resandet över hela världen och mycket utländsk turism har ersatts av hemmasemestrande. Det är bra ur många perspektiv men på sikt kommer människor att vilja resa över landsgränserna igen och upptäcka nya kulturer och miljöer. Sverige har i internationell press under år 2020 blivit uppmärksammat givet att vi har haft en smittbekämpningsmodell som avvikit från många andra länders. Konsekvensen har blivit att Sverige riskerar att tappa i attraktionskraft. Därför är det viktigt att staten via sina egna bolag nu kraftsamlar för att främja bilden av Sverige som besöksland. Centerpartiet anser att detta måste bli en prioriterad uppgift bland annat för Visit Sweden.
Besöksnäringen kommer som regel i kontakt med en eller flera myndigheter. Det är då viktigt att myndigheterna agerar på ett sätt som förenklar för den enskilde företagaren. Om myndigheterna får i särskilt uppdrag att främja den inhemska besöksnäringen kan en stor positiv kraft utvecklas i denna riktning. Centerpartiet anser därför att varje myndighet som kommer i kontakt med besöksnäringen ska främja dess verksamheter. Myndigheterna ska också vid behov samordna sig så att företagen får en väg in och för att minimera regelkrångel och byråkrati. Hur myndigheterna arbetar med detta ska följas upp och återrapporteras i den årliga myndighetsdialogen. Främjandeuppdragen kommer att tolkas olika utifrån myndighetens verksamhet men ska ytterst syfta till att stötta och utveckla besöksnäringen och ska inte i sig utgöra en källa till ytterligare regelkrångel.
Fäbodbruk och besöksnäring hänger nära samman. Centerpartiet föreslår därför att regeringen ska arbeta fram en samlad handlingsplan för att värna ett levande fäbodbruk. Våra fäbodar är mycket viktiga bl.a. för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla natur-, byggnads- och kulturmiljöer och för att värna utrotningshotade husdjursraser. Allt detta kan ligga till grund för naturturism och besöksnäring. Öppna landskap skapar ett attraktivt område som ger landsbygden förutsättningar till turism och tillväxt. Därför är det viktigt att den så kallade mulbetesrätten värnas. För att värna den fria betesrätten (mulbetesrätten), som är avgörande för fäbodbruket, behövs ett klargörande av rättsläget när det gäller ägofredslagstiftningen.
Livsmedelslagstiftningen ska vara så flexibel att besöksnäring i mindre skala – till exempel små bed and breakfast – ska kunna driva sin verksamhet utan att ställas inför likadana krav som större hotell. För att kunna starta upp en verksamhet utan rädsla för att få myndigheterna på sig anser Centerpartiet att undantag från småskalig verksamhet ska tillämpas frekvent.
Idag är kommuner skyldiga att göra en översiktsplan för att visa hur man tänker sig att kommunen ska utvecklas. Den hanterar områden som byggnation av bostäder, företagsområden, bevarande av kulturvärden, klimatavtryck med mera. Många företag inom besöksnäringen behöver hjälp för att kunna planera för investeringar, med mera, i sin verksamhet. Idag omfattar kommunernas planeringsskyldighet inte hur man ska underlätta för turismen.
Med en ökande besöksnäring, anser Centerpartiet att kommunerna kan behöva ta fram planer för hur man kan utveckla turismen. Det kan handla om behov av utveckling av campingområden, naturområden för naturturism, sammanlänkning av kollektivtrafikstråk med mera. Kommunerna bör åläggas att lyfta in dessa frågor i övriga planer eller göra en särskild Turismöversiktsplan, TÖP. Genom att fokusera på dessa frågor finns det stor potential för det lokala och regionala näringslivet att växa och skapa fler intäkter till kommunerna.
För att skapa en hållbar besöksnäring behöver alternativen till egen bil när det gäller att transportera sig utvecklas. Kommuner, regioner och Trafikverket har ett stort ansvar i att se till så att kollektiva färdmedel i högre grad kan nyttjas. Det är viktigt man kan binda samman olika trafikslag inom kollektivtrafiken så att det blir smidigt att resa kollektivt till olika utflyktsmål. Men för att få möjlighet till utveckling i alla delar av länen krävs även att Trafikverket lägger större vikt vid besöksnäringen i sin planering. Den behöver därför komma in i nyttoutvärderingskalkylen.
|
Peter Helander (C) |
|
|
Alireza Akhondi (C) |
Helena Lindahl (C) |
|
Sofia Nilsson (C) |
Rickard Nordin (C) |
|
Niels Paarup-Petersen (C) |
Per Schöldberg (C) |
|
Lars Thomsson (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |
|
Per Åsling (C) |
|