Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomströmningstiden för grova jaktbrott måste öka liksom rättssäkerheten för Sveriges jägare och tillkännager detta för regeringen.
I numret av Svensk Jakt nr 9 2020 kan man läsa om en man från Alfta som har utretts för misstänkt grovt jaktbrott. Det är läsning som ger anledning till många frågor om hur svenskt rättsväsen hanterar frågor om jaktbrott. I den här mannens fall har han varit misstänkt i tre år. Under de tre åren har hans vapen varit beslagtagna, och han har inte kunnat utöva sin jakt. Mannens far fick i samband med gripandet en hjärtattack och avled. Ett trettiotal poliser har varit inblandade i utredningen och gripandet av mannen i Hälsingland. Den man som var misstänkt för jaktbrottet avlyssnades av polisen. Den telefonavlyssningen är anmäld till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och kommer att prövas i särskild ordning.
Att vara misstänkt för ett grovt jaktbrott är naturligtvis en stor psykisk påfrestning för den som anser sig vara oskyldig. En sådan utredning bör också hanteras skyndsamt av rättsväsendet, men uppenbarligen är det inte så i verkligheten. Det finns flera uppmärksammade fall där åklagare och polis har gett medierna en omfattande information om misstankar mot enskilda, men sedan har målen har lagts ned. Förutom att personerna anser sig vara dömda av rättsväsendet och av allmänheten genom de omfattande medieläckorna kan inte personerna jaga eftersom deras vapen är beslagtagna.
I målet i Hälsingland säger polisen själv i samma intervju att den tekniska utredningen har tagit ovanligt lång tid, vilket påverkade utredningen. Åklagaren hänvisar i artikeln till bristande resurser hos polisen.
Det är inte rimligt att utredningar som har oerhört stora personella resurser vid gripandet och är så medialt uppmärksammade när personer grips sedan inte har resurser att följa upp utredningen i rimlig tid. Det är heller inte rimligt att personer fråntas sina vapen under så lång tid.
Genomströmningstiden för grova jaktbrott måste öka liksom rättssäkerhet för Sveriges jägare vilket riksdagen bör ge tillkänna till regeringen.
|
Lars Beckman (M) |
|