Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tidigare uppmärksammat islamistiska organisationers framfart i Sverige. De menar att deras framfart blir en ny faktor att ta hänsyn till när man planerar samhällets förmåga att skydda våra grundläggande demokratiska värden. Den 24 februari 2017 publicerades en vetenskaplig förstudie om Muslimska brödraskapet (MB) av den respekterade terrorforskaren och statsvetaren Magnus Norell och två framstående kollegor. MB anses idag vara en mycket aktiv gruppering i det svenska och europeiska samhället och växer dessutom stadigt. MSB är den första myndigheten som gör en större genomlysning av detta fenomen, trots att MB har verkat i Sverige sedan slutet av 1970-talet och har som uttalat mål att bilda en islamistisk stat.
MB:s etablering består främst av ett antal associerade organisationer som idag får statligt stöd för sina respektive verksamheter, men vi har även sett antydningar till kopplingar mellan MB och olika politiska företrädare. MB:s mål i Europa baseras huvudsakligen på att knyta till sig muslimer snarare än majoritetssamhället, som är fallet i MB-aktivisternas ursprungsländer.
MB ser sig till stor del som en fadder åt den europeiska islamismen, genom organisationen Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE) vars viceordförande råkar vara en tidigare svensk riksdagsledamot. Genom att bygga en ideologiskt uppbyggd rörelse fångar man in medlemmar i en introduceringsprocess, för att sedan förbereda dessa på ett långsiktigt samhällsbygge. Man strävar efter att på sikt bygga en islamisk stat, en utveckling som sker gradvis och delvis genom en viss form av anpassning till det europeiska värdsamhället. MB:s grunder står dock klara, och de lever efter sitt motto: Allah är vårt mål; Profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan.
Det finns en hel del internationell forskning om MB samt dess europeiska gren, men i Sverige har denna forskning varit förbunden med olika villkor. Detta har delvis resulterat i att islamismens framfart satts på undantag. Förståelsen för rörelsens sätt att arbeta utan tillräcklig kunskap är extra svår då MB har en mer eller mindre dold struktur för utomstående. De är dessutom ett andligt brödraskap med ett globalt nätverk snarare än en renodlad organisation. Detta har medfört en låg kunskapsnivå i ämnet vilket också inneburit att MB:s olika grenar har lyckats etablera sig väl i Sverige. Tydligaste tecknet på dess etablering var kanske när föreningen Islamiska Förbundet i Sverige (Ifis) med säte vid Stockholms moské etablerades i mitten av 90-talet och är en del av FIOE. Etableringen har enligt flertalet insatta personer fungerat som en frontorganisation för MB:s olika svenska avdelningar. Stockholms moské anses idag fungera som rörelsens huvudsäte i Sverige. Oavsett koppling har politiska företrädare vid ett flertal tillfällen vänt sig dit och Ifis representanter har på så sätt lyckats framstå som legitima företrädare för den muslimska delen av befolkningen i Sverige. Vi har likaså sett hur framstående politiker senare visat sig ingå i nätverket och hur några förtroendevalda även i Sverige (däribland en tidigare svensk minister) gått så långt att de offentligt stöttat rörelsen genom att posera med det så kallade R4bia-tecknet. Detta tecken användes som stöd för den avsatta egyptiska presidenten Muhammad Mursi som tidigare också varit ledare för Muslimska brödraskapet i landet. Då detta nätverk men även dess etablering i Sverige är relativt okänt bör regeringen utreda omfattningen av MB:s etablering i Sverige.
Enligt framstående forskare finns det tydliga kopplingar mellan MB och än mer extrema islamistgrupper såväl inom som utanför Sveriges gränser. Inte minst Sveriges Unga Muslimer (SUM, tidigare Sveriges Muslimska Ungdomsförbund) har visat sig innefatta föreningar som har en salafistisk tolkning av islam, där ett antal medlemmar till och med utfört jihad efter att ha anslutit sig till terrorklassade organisationer. SUM är idag direkt eller indirekt påverkade av MB:s ideologi och blir i likhet med dess de facto moderorganisation ofta tillfrågade i media när det gäller frågor som rör unga muslimer i Sverige. Det har likaså visat sig att pengar som donerats till rörelsen sedan hamnat hos terrororganisationer i andra länder, bland annat genom dess biståndsorganisation Islamic Relief. Flera av MB:s olika grenar är idag terrorklassade av ett antal länder. Det råder inget tvivel om att rörelsen sedan länge rör sig i grumliga vatten, men för att tydligare se dessa samband bör regeringen tillsätta en opartisk och professionell granskning av MB:s kopplingar till extremism.
SST, MUCF, Sida och Allmänna arvsfonden är exempel på statligt finansierade organisationer som idag på ett eller annat sätt har bidragit till ekonomiskt stöd till MB:s underorganisationer, men även kommuner har på olika sätt bidragit till rörelsen. Särskilt två underorganisationer till MB, Islamic Relief (IR) och Studieförbundet Ibn Rushd (SIR) har varit framstående bidragstagare, men även SUM.
MB-styrda SIR driver en lång rad olika studiecirklar i lokaler knutna till diverse olika muslimska organisationer i Sverige. På detta sätt lyckas de få bidrag för studieverksamhet som ofta rör utbildning i islam eller islamofobi. SIR arbetar på detta sätt aktivt med att öka MB:s inflytande i samhället samtidigt som man försvårar insyn i den egna verksamheten.
Med offentliga medel stödjer Sverige med andra ord idag MB:s huvudsakliga mål: att bygga en parallell islamisk sektor i Sverige som grundar sig på en form av islamistisk identitetspolitik. De önskar skapa ett parallellt muslimskt civilsamhälle med en etablering av olika institutioner som skolor, vårdinrättningar, kulturcentra eller moskéer. Nätverket ägnar idag mycket tid åt att förhindra att svenska muslimer exponeras för mycket för västerländska normer och värderingar, varför de gynnas av en viss form av segregation i samhället. Detta är naturligtvis ingenting som gynnar de svenska skattebetalarna varför regeringen snarast bör upphöra med att finansiera grupper som ingår i MB:s nätverk samt säkerställa att inte heller kommuner finansierar MB:s verksamhet. Regeringen bör även utreda konsekvenserna av att organisationer som ingår i nätverket kring Muslimska brödraskapet fått ta del av offentliga medel.
|
Markus Wiechel (SD) |
|
|
Richard Jomshof (SD) |
Alexander Christiansson (SD) |
|
Mikael Strandman (SD) |
|