Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en översyn av vägnätet för att utjämna skillnaderna i landet och förbättra vägnätet för en bättre miljö och tillkännager detta för regeringen.
Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck, vilket resulterar i ett försämrat grepp. Risken för en singelolycka ökar kraftigt på ojämna vägar och det finns statistiskt säkerhetsställda samband som visar att olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Effekten på trafiksäkerheten blir som mest allvarlig i kombination med halt väglag, och utöver trafiksäkerhetsaspekterna leder en ojämn vägyta till ökat buller, minskad komfort, förslitningar på fordon, sämre avrinning samt försämrad vinterväghållning. Studier visar också att jämna och kontinuerligt underhållna vägar minskar utsläppen av växthusgaser över en livscykel.
Undersökningen visar att kvaliteten är förhållandevis hög på Sveriges Europa- och riksvägar. Samtidigt synliggörs återigen en betydande skillnad i vägkvalitet mellan norr och söder med påtagligt sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen. De tre nordligaste länen, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland, har Sveriges sämsta vägar.
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
Ann-Britt Åsebol (M) |