Det är av stor vikt att vi använder skattemedel effektivt och att samhällets institutioner och välfärdsverksamheter utvecklar nya samarbetsvägar för att än bättre dra nytta av varandras kompetenser.
I ett antal kommuner har hemtjänstpersonal vidareutbildats för att kunna stärka upp och det finns kommuner som uppmuntrar hemtjänstpersonal att även bli deltidsbrandmän så att man är än snabbare på plats för att direkt kunna göra livsviktiga insatser när larmet till räddningstjänsten har gått. Det är hemtjänstpersonal som arbetar natt som kan vara behjälpliga vid exempelvis trafikolyckor, bränder, personskador och hjärtstopp, men tanken är att det ska fungera dygnet runt.
En viktig uppgift för den hemtjänstpersonal som kommer till platsen är att rapportera till räddningstjänsten hur läget ter sig. Beslutet grundar sig på att hemtjänsten ändå är ute och åker, att de personer som arbetar inom hemtjänsten har bra utbildning och att det är ett effektivt och samhällsnyttigt sätt att använda skattepengar på. Målet är att både effektivisera kommunens resurser och snabbare nå de drabbade.
På samordningscentraler går det att se var hemtjänstens bilar befinner sig, och de kan då kallas till ett larm som inkommer i närheten. I många kommuner har hemtjänstens bilar både hjärtstartare och brandsläckare, vilket kan vara avgörande i vissa fall. Detta är ett gott exempel på samverkan som har utvecklats och som skulle kunna visa fler vad som är möjligt: inte bara att viktiga kompetenser samverkar för att rädda än fler liv, utan också visa på effektivare sätt att använda skattemedel.
Kommunerna står inför stora utmaningar med bl.a. personalförsörjningen när vi blir allt äldre och färre samtidigt ska försörja allt fler. Personalförsörjningen kan underlättas genom att hemtjänstyrket utvecklas och blir mer attraktivt. Det är viktigt för kommunerna, inte minst på längre sikt. Att hemtjänstpersonalen får ökade och mer kvalificerade uppgifter är ett sätt.
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
Ann-Britt Åsebol (M) |