Demokratins grundtanke är att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Alla som bor i ett land ska ha rätt att ha åsikter om hur landet ska styras och vilka lagar som ska gälla. I Sverige sker detta genom allmänna val vart fjärde år. Medborgare över 18 år har även rätten att ställa upp i fria och allmänna val till kommun, region eller riksdag.
Yttrandefrihetsgrundlagen säger även i 1 kapitlet:
Syfte och grunder
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Lag (2018:1802).
Lagen stärker näringsfriheten och ska skydda den enskilda näringsidkaren att driva sin verksamhet inom lagens ramar. Jobb och företagande är en förutsättning för att hela Sverige ska kunna leva och bidra till det gemensamma. De gröna näringarna bedrivs ofta av familjer som befinner sig utanför de stora samhällena och dess närhet till grannar och polis. Idag befinner sig många landsbygdsföretag i en osäkerhet ekonomisk tillvaro på grund av utländsk konkurrens och svikande priser.
Näringslivets värde och existens hotas när demokratins principer sätts ur spel och människor i autonoma grupper som anser sig stå över demokratin och lagen för att tvinga fram sin vilja. Vi har dessvärre sätt exempel på hur djurrättsextremister hotar, förstör och saboterar för företagare och deras familjer.
Yttrandefrihet och demokrati är bra men när detta inskränker demokratiska grundprinciper för andra har det gått för långt och samhället måste träda in och säga stopp. Organiserad civil olydnad har blivit en inkörsport till organiserad brottslighet på landsbygden och måste hanteras nationellt. Den här typen av brottslighet måste tas på större allvar och straffpåföljderna behöver bli strängare.
För att demokratin och näringsfriheten ska kunna värnas krävs ett extra skydd mot och en nationell samordning av den här typen av hot och brott från djurrättsextremister. Under de senaste åren har vi sett en upptrappning av brottslighet mot djurhållare, politiker och jägare på ett sätt som aldrig får normaliseras eller accepteras.
Idag vet vi att autonoma grupper arbetar organiserat och systematiskt, ofta med nationella nätverk, och brotten måste därför hanteras nationellt och samordnat. För att enklare hitta liknande brott och hitta nätverken skulle det underlätta att även en ny brottskod som är djurrättsrelaterad införs.
|
Åsa Coenraads (M) |
Lars Püss (M) |