Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler gymnasieelever från naturvetenskapliga program bör bjudas in till Ungdomens riksdag och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Det är relativt få riksdagsledamöter som har naturvetenskaplig utbildningsbakgrund. Det kan spegla det faktum att få naturvetare engagerar sig politiskt, vilket naturligtvis är negativt för samhället. Naturvetenskaplig kompetens behövs på alla nivåer i samhället. För att lösa många av våra riktigt stora samhällsutmaningar behövs också naturvetenskaplig kompetens och en förståelse för naturvetenskaplig forskning och fakta i politiska församlingar. När riksdagen senast organiserade Ungdomens riksdag visade det sig också att det var väldigt få elever som gick på linjer som är inriktade mot naturvetenskap. Fler elever som går linjer med naturvetenskaplig inriktning borde bjudas in till Ungdomens riksdag dels för att dessa elevers kunskaper är viktiga på ungdomsriksdagen, men också för att visa att också naturvetare behövs i riksdagen i framtiden.
Av en genomgång som utredningstjänsten bistått med framgår att i februari 2020 hade 19 ledamöter i riksdagen naturvetenskaplig bakgrund. Moderaterna är det parti som har flest naturvetare i sina led (4), tätt följt av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, samtliga partier med 3 naturvetare i riksdagen i februari 2020.
Utredningstjänsten gjorde en sökning via det interna ledamotsregistret POPS för att kartlägga utbildningsbakgrund hos ledamöterna. Som naturvetenskaplig utbildningsbakgrund räknades akademisk examen inom ett strikt naturvetenskapligt område, vilket ger en lägre siffra än det verkliga antalet personer med naturvetenskaplig bakgrund. Det finns anledning att också räkna t.ex. ingenjörer och läkare till gruppen naturvetare. Även om det görs är det ett mindre antal av riksdagens ledamöter som har naturvetenskaplig bakgrund.
Jämför man med tidigare mandatperioder ges en fingervisning i en artikel i tidningen Naturvetarna från 2014, där det framgår att 17 av ledamöterna under den mandatperioden då tillhörde fackförbundet Naturvetarnas medlemsgrupper.[1]
37 av totalt 349 elever som deltog i Ungdomens riksdag 2020 gick naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet. I ett underlag från utredningstjänsten kan man se att eleverna som deltog i Ungdomens riksdag 2020 angav namnet på sin klass i ansökan. Utifrån en sökning kan man se att 37 av totalt 349 elever angav ett klassnamn som innehåller koden ”NA”, ”TE” eller ”TH” i kombinationer som NA19, 18 NAB, 19NAA3 och annat, vilket indikerar att de läser naturvetenskapliga eller tekniska program. Några klassnamn innehåller inte en programkod (dessa heter endast Alfa och Omega eller annat), detta gäller ungefär 4 klasser. Resterande 312 elever angav andra programkoder, så som ”EK” och ”SA”. Dessa signalerar att klassen inte läser naturvetenskapliga eller tekniska program.
Elever i en naturvetarklass från Uppsala som besökte riksdagen veckan efter Ungdomens riksdag träffade mig under en lektionstimme. De framförde att de gärna hade deltagit på Ungdomens riksdag, men att man i deras skola hade uppfattat det som att framförallt samhällsvetare varit välkomna. Det finns med andra ord anledning att satsa på mångfalden av elever på Ungdomens riksdag framöver.
|
Maria Gardfjell (MP) |
|
[1] https://www.naturvetarna.se/vi-erbjuder/tidning-och-nyheter/2014/nr-6-2014/Naturvetare-i-riksdagen/.