Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa engelska som officiellt andra språk för att locka kapital, företagare, entreprenörer, forskare och arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har under århundraden haft stor nytta av arbetskraftsinvandrare. Att människor söker sin lycka i andra länder har alltid skett historiskt sett. Men Sverige har även historiskt sett haft en stor utvandring av svenskar som valt att söka sig till andra länder för att nå en annan arbetsmarknad eller söka lyckan av andra skäl. Under åren 1851–1930 emigrerade ca 1,5 miljoner människor och 1,2 miljoner av dessa emigrerade till Nordamerika. Utvandringen var som störst under slutet av 1800-talet då ca 20 procent av män och 15 procent av kvinnorna lämnade Sverige och de flesta sökte sig till Nordamerika. Nordamerika hade en dragningskraft där många såg möjligheten att lyckas och lockade därmed utvandrare att söka sig dit. Det finns många historiska ”svenskbyar” i USA och många amerikaner har svenskt påbrå, vilket har speglats i både svenska tv-produktioner samt media i övrigt.
Det är viktigt att särskilja arbetskraftinvandringens mekanismer från asylfrågor. I det ena fallet söker man sin lycka i huvudsak frivilligt i andra länder. När det gäller asyl tvingas man att fly på grund av krig, våld och elände för att rädda sitt och sin familjs liv. Det behövs regelverk i båda fallen då invandringen globalt är reglerad, både i Sverige liksom länder i övrigt. Den liberala visionen om en öppen värld, där var och en är fri att söka sin lycka var som helst, är en vision som tyvärr inte kan realiseras idag varken i Sverige eller i världen i övrigt. Flyktingfrågan regleras dessutom av internationella konventioner samt EU:s och medlemsländernas egna beslut. EU-inträdet, och den gemensamma marknaden, har dock gett svenska medborgare större frihet. Frihet att bosätta sig, arbeta och studera i övriga EU länder vilket är en viktig frihet att värna.
Arbetskraftsinvandrare har betytt mycket för Sveriges utveckling. Under efterkrigstiden ökade invandringen av arbetskraftsinvandrare till Sverige fram till mitten av 1970-talet på grund av industrins stora efterfrågan. I slutet av 1960 talet ändrades synen på arbetskraftinvandring och regelverket begränsades.
Arbetskraftsinvandrare är en stor tillgång för kompetensförsörjning och för företagens konkurrenskraft. Det är inte rimligt att enskilda drabbas om arbetsgivaren har gjort formella fel i sitt arbetsgivaransvar. Problemen med kompetensutvisningar måste lösas. En arbetstagare ska inte straffas när en arbetsgivare begått formella fel. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det måste vara enkelt för företag och universitet att anställa människor från andra länder. Sverige måste vara attraktivt för att få personer med nyckelkompetenser att välja Sverige. I dag bor människor med rötter från världens alla hörn i Sverige och här talas många språk. Det svenska språket är Sveriges officiella språk vilket är viktigt att värna. Breda språkkompetenser gör vårt land rikare och ger oss större möjligheter att nå framgångar på en global marknad. Rekryteringen av kompetens är idag global och svenska företag måste kunna anställa människor med nyckelkompetens från andra länder. Många svenska företag är idag globala och verkar på en global marknad. Detta har lett till att många företag, liksom forskning och universitet, har engelska som arbetsspråk.
Sverige har fem nationella minoritetsspråk utöver vårt officiella språk svenska. Möjlighet att utöka med ytterligare ett språk, engelska, bör utredas. Att införa engelska med en status som liknar ett andra officiellt språk i Sverige skulle innebära betydande möjligheter för att locka kapital, företagare, entreprenörer, forskare och arbetskraftsinvandrare. Möjligheten att använda engelska skulle kunna bidra till möjlighet att kommunicera utan tolk i kontakter med myndigheter. Det engelska språket har fått en allt större roll i Sverige liksom i många andra länder. Engelska kompletterar svenskan inom allt fler områden och både myndigheter och regering och riksdag har information på engelska på officiella hemsidor. De nordiska länderna och Nederländerna uppfattas ibland vara länder där engelskan närmar sig status som andraspråk. Svenska språket hotas inte av att engelskan. Goda kunskaper i engelska bör inte ställas mot goda kunskaper i svenska språket. Det viktiga är att våra kunskaper och förmåga innebär goda kunskaper i både svenska och engelska. En modell för införande av engelska som ett officiellt andra språk kan ske på frivillig väg liksom förvaltningsområden har utvecklats för nationella minoritetsspråk. Intresserade kommuner och regioner bör kunna ansöka hos regeringen om möjlighet att inrätta ett förvaltningsområde för engelska språket. Dock bör omfattningen av rättigheter och skyldigheter för enskilda och myndigheter i ett engelskt förvaltningsområde utredas avseende engelska som officiellt andra språk. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Nina Lundström (L) |
|