Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett svenskt införande av avgifts- och utdelningssystem för minskade koldioxidutsläpp och tillkännager detta för regeringen.
I spåren av coronakrisen finns större möjligheter än tidigare att ställa om mot ett mer hållbart samhälle. På EU-nivå finns den gröna given, nu behöver även Sverige hitta nya innovativa sätt att värna klimatet samtidigt som vi värnar den ekonomiska tillväxten.
Det är väl känt att koldioxidhalten i atmosfären är den främsta orsaken till de klimatförändringar som vi ser. FN:s klimatpanel IPCC visade i sin rapport från 2018 att uppvärmningen av planeten går i mycket snabbare takt än vad som tidigare var känt. Rapporten poängterar att de närmaste tio åren kommer att vara kritiska för att vända utvecklingen av global uppvärmning. Parisavtalet 2015 förbinder de länder som skrivit under avtalet att begränsa temperaturökningen till väl under 2 grader. För att kunna klara målet krävs det radikala förändringar som främst måste riktas mot att få till stånd utsläppsminskningar.
Ett sätt att göra detta är att tillsätta utredning för att införa ett svenskt avgifts- och utdelningssystem för minskade koldioxidutsläpp. Ett avgifts- och utdelningssystem ökar inte skattetrycket och tillåter marknaden att spela stor roll i att reglera koldioxidutsläppet. Grunden i systemet utgörs av en kontinuerligt stigande koldioxidavgift samtidigt som en kompensation delas ut till allmänheten, genom att statens hela intäkt från denna avgift delas ut, varje månad. Systemet måste också konstrueras så att det tar hänsyn till människor som av geografiska skäl fortfarande är tvingade att använda sig av fossila bränslen för att få vardagen att gå ihop, till exempel genom att glesbygdsbor får extra utdelning.
Kanada kan tjäna som förebild med sitt lagförslag från 2018 som i sin tur bygger på erfarenheter från delstaten British Columbia som var först ut med ett avgifts- och utdelningssystem.
|
Maria Nilsson (L) |
|