En dramatisk men mycket väl behövd professionalisering av den svenska barnomsorgen inleddes 1976 och 70-talet präglades av en lång rad positiva reformer för barn. Yrkesutbildningen som blev flerårig flyttade in till högskolan och plötsligt växte det fram en egen profession. Man såg hur viktigt det var med barnomsorgen och satsade aktivt på kvalitetsarbetet, vilket ökade såväl respekten för som kunskapen inom yrkesområdet. Därtill medförde detta att människor med ett särskilt intresse att hjälpa barn gjorde aktiva yrkesval för att specialisera sig inom området. Ur flera perspektiv kan vi hävda att svensk förskola idag också tack vare denna professionalisering tillhör bland de bästa i världen. Samma synsätt borde finnas inom äldreomsorgen, som på senare år i många fall bara blivit värre och äldres självklara rätt till en värdig omsorg har satts på undantag.
Äldreomsorgen har, precis som barnomsorgen en gång hade, ett enormt behov av en genomgripande reform där man ser brukarna för vilka de är: Människor som under sina liv byggt det samhälle vi lever i och som har gett oss allt det vi har idag. Att inte erbjuda dessa människor den bästa tänkbara omsorgen kan inte klassas som något annat än ett förrädiskt svek. Svensk äldreomsorg bör präglas av professionalitet och en förbättrad syn på äldre. Det ska inte vara ett integrationsprojekt där man bara för enkelhetens skull placerar människor under sina sista år i livet.
Inte minst i samband med att coronapandemin slog till mot Sverige under 2020 har vi sett hur äldre sköra var de hårdast drabbade. Dåliga instruktioner från myndigheterna var dock inte det enda skälet till detta, utan just äldre har varit extra utsatta i hela världen. Pandemin visade dock med all önskvärd tydlighet behovet av en rutinerad, utbildad och dedikerad personalstyrka inom äldreomsorgen. Idag saknas krav på medicinsk utbildning för att arbeta med äldre eller ens ansvara för ett så kallat äldreboende. Bara ungefär fem procent av personalen inom äldreomsorgen har idag en sjuksköterskeutbildning. I hela landet finns det samtidigt bara omkring 350 legitimerade sjuksköterskor som specialiserat sig på geriatrik, men deras specialitet till trots arbetar de främst vid sjukhus och vårdcentraler snarare än inom äldreomsorgen.
I kombination med ökade investeringar inom äldreomsorgen måste regeringen säkerställa att det via läroplaner tillkommer en professionalisering av hela äldreomsorgen: Personalen måste utbildas och får yrkestitlar som visar att de har kunskap om vad de faktiskt ska arbeta med. Därtill bör regeringen säkerställa att det finns krav på en miniminivå avseende vissa kunskaper för att få arbeta med brukare inom äldreomsorgen, som exempelvis inom områdena språk och hygien. Regeringen bör även se över behovet av en central samordning av äldreomsorgen.
|
Markus Wiechel (SD) |
|