Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsprovokation som en möjlig arbetsmetod ska tillämpas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sedan 2015 har 30–40 personer skjutits till döds per år. Mer än en fördubbling än åren innan. Skjutningar på öppen gata, sprängningar, påverkanshot, misshandel, rån etc. Sverige avviker kraftig från övriga Europa när det gäller organiserad brottslighet/gängkriminalitet, sett till de nyckeltal som man använder. Utvecklingen i Sverige med skjutningar, sprängningar, saknar internationell motsvarighet. Regeringens punktinsatser hjälper föga, bevis för det utgörs av dagliga rapporter från media men framförallt brottsstatistiken. Gängkriminaliteten och dess revirkrig har inte bromsats. Socialarbetare och blåljuspersonal trycks ut från utsatta områden, där de utsätts för hot och våld av kriminella gäng som är verksamma där. Arbetsmiljön är under all kritik, och man kan fråga sig hur mycket våra samhällsbärande tjänstepersoner och deras nära och kära ska behöva stå ut med. För att krossa gängkriminaliteten som utvecklats i Sverige de senaste åren måste vi först och främst börja resonera utifrån aspekten att gängkriminalitet är en lukrativ affärsmodell och att vissa gängkriminella vill leva enligt denna modell. Vi måste se till att statusen de bär på, kör omkring i och bor i avlägsnas. Deras lojala nätverk måste luckras upp och deras möjligheter till inkomst ska stoppas. Brottsprovokation som arbetsmetod bör tillåtas.
För poliser är det förbjudet med brottsprovokation medan bevisprovokation är tillåtet. För att skapa kraftfulla insatser mot gängkriminaliteten måste detta ändras. Brottsprovokation bör kunna vara ett möjligt arbetssätt för polisen i särskilda fall. Därför bör en metod utarbetas skyndsamt, där man också tittar på länder som använder sig av metoden redan nu. Allt i syfte att bekämpa grov kriminalitet som gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
|
Marléne Lund Kopparklint (M)
|
Sofia Westergren (M)
|