De utsläpp som genereras av vår livsmedelsproduktion och konsumtion har stor påverkan på den globala uppvärmningen. Enbart i Sverige står produktion och konsumtion av livsmedel för cirka en fjärdedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. FN:s klimatpanel IPCC uppger, precis som många andra forskare, att en viktig del i att bekämpa klimatförändringarna är att ställa om livsmedelssektorn. En del i det är att växtbaserad kost behöver få en större plats i vårt dagliga livsmedelsintag. Den stora köttkonsumtionen tär på klimat och miljö, och behöver globalt sett minska, också i Sverige och Europa. För att kunna minska konsumtionen av animaliska proteiner behöver alternativa, växtbaserade proteinkällor hittas som därefter också kan förädlas.
Fler och fler konsumenter väljer växtbaserad kost och många av de nya produkter som utvecklats och utvecklas är växtbaserade. De produkter och företag inom det hållbara växtbaserade segmentet som nu växer fram är ofta resultatet av flera års forskning och utveckling. För att kunna möta den efterfrågan som växer snabbt på global nivå så måste fler nya växtbaserade produkter nå marknaden tämligen omgående.
Sverige kan bli ett föregångsland vad gäller forskning, utveckling och produktion av proteiner och växtbaserad mat. Idag riktas en stor del av de offentliga anslagen som går till livsmedelsforskning på konventionell livsmedelsproduktion. Forskningsinvesteringar i nya, hållbara livsmedel och produktionssätt har inte fått ta del av satsningar i samma utsträckning. Regeringen aviserade förra året att en ny forskningsberedning tillsätts. Orsaken är enligt regeringen att det finns ett behov av att stärka Sveriges position som ledande forskningsnation. Regeringen vill att forskningspolitiken ska svara upp mot globala och nationella samhällsutmaningar. Miljö, klimat och hälsa lyfts upp som prioriterade områden för beredningen. Denna beredning är rådgivare åt regeringen i framtagandet av nästa forskningsproposition som kommer under hösten 2020. Sverige har goda förutsättningar att bli en ledande nation inom forskning, förädling och i slutändan export av hållbara livsmedel. För att detta unika tillfälle inte ska gå förlorat krävs dock medvetna satsningar på forskning och utveckling inom området. Därför bör regeringen i arbetet med nästa forskningsproposition särskilt prioritera livsmedelsforskning som syftar till att göra produktion och konsumtion av livsmedel hållbar.
Det är glädjande att i de fall man väljer kött så väljer svenskar i allt högre utsträckning svenskt kött. Detta är bra då antibiotika används i betydligt lägre utsträckning, vi har högt ställda djurskyddsregler och klimatpåverkan är mindre än importerat kött. Ska man välja något kött är svenskt kött från djur som betar på naturbeten det bästa valet. Betande djur är helt avgörande för att hålla landskapet öppet. Den köttproduktion som bidrar till miljönytta, som ett rikt växt- och djurliv, är viktig och ska finnas kvar[1].
Köttkonsumtionen har under långt tid ökat. Men under de senaste tre åren verkar den trenden vara bruten. Från 1990 till 2017 var ökningen hela 41 procent. De senaste åren har konsumtionen legat ganska stilla på 87,5 kilo kött per person och år men en minskning skedde 2017 till 85,7 kilo och 2018 till 83,5 kilo per person och år i Sverige. Köttförbrukningen per svensk minskade med 4,1 procent första halvåret 2020 enligt Jordbruksverket. Det kan jämföras med en minskning på 2,3 procent för helåret 2019.[2]
Människors omsorg om klimat, hälsa och djur verkar nu har slagit igenom även för köttkonsumtion, och ett proteinskifte pågår just nu. Särskilt minskar konsumtionen av rött kött. Detta är glädjande då hälsoeffekterna av att minska på just det röda köttet är stora. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida: ”Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600–750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.”[3]
Livsmedelsverket skriver vidare: ”Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar både klimat, övergödning och den biologiska mångfalden. Köttproduktionen står till exempel för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför är det bra för miljön om man minskar på köttportionerna eller byter ut några kötträtter i veckan mot vegetariska alternativ.”
Den 1 januari 2018 trädde det klimatpolitiska ramverket ikraft, vilket innebär att Sverige har ett ramverk som sätter tydliga mål för att minska utsläppen. Enligt detta ska utsläppen fram till 2030 ha minskats med 63 % procent jämfört med 1990. Det är positivt att det sätts ambitiösa mål i det nya regelverket. Samtidigt kan vi konstatera att det enbart är transportsektorn som har siffersatta mål för utsläppsminskningar. Livsmedelsproduktionen och konsumtionen i princip är lika stora, men några mål för utsläppsminskningar har inte satts upp. Den mat som produceras, äts och kastas i Sverige varje år står för ungefär en fjärdedel av det totala utsläppet av växthusgaser. Mat och dryck svarar för 33 % av svenskarnas konsumtionsrelaterade utsläpp av växthusgaser. För att vi ska få en reell effekt i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser bör det sättas upp specifika mål även för utsläpp från livsmedel. En verklig förändring kräver förändrade kost- och livsstilsvanor.
Genom att mäta utsläpp från livsmedelsproduktion och sätta mål för minskningar samt göra det möjligt att enkelt ta del av denna fakta kan konsumenter göra medvetna val. Det som inte mäts finns inte. Vi moderater har stor respekt för medborgarnas möjlighet att fatta egna bra beslut och då är politikens roll att se till att det finns fakta att grunda dessa beslut på.
Innovativa och växtbaserade livsmedel samt förändrade konsumtionsmönster bidrar till en del av lösningen på klimatutmaningen om det sätts konkreta mål. Enligt det nya regelverket ska regeringen i början av en mandatperiod anta en handlingsplan för hur de övergripande målen ska nås.
En sådan åtgärd skulle till exempel kunna vara att det sätts upp klimatmål eller CO2‑mål för mat och dryck som köps in och serveras i de offentliga köken. Det skulle underlätta för det offentliga att ligga steget före och dessutom inspirera andra delar av samhället till förändring.
Människors omsorg om klimat, hälsa och djur driver proteinskiftet, och det finns helt klart en positiv vegetarisk trend att ta till vara. Förutsättningarna för modern svensk växtbaserad matproduktion är goda. Skiftet som sker är mer än en trend. Människor vill ta ansvar och minska sin köttkonsumtion. Företag är redo att producera mer och bättre växtbaserade livsmedel. Samtidigt går inte politiken helt i takt med tiden.
Det finns ett antal saker som kan förbättras för att öka Sveriges konkurrenskraft och se till att företagen får bättre möjligheter, exempelvis råvaruneutrala regleringar och lagstiftning som inte hindrar utvecklingen. Det behövs vidare mer forskning på livsmedel och vegoinnovation. Livsmedelsverkets verksamhet bör vidare bejaka modernitet och nytänkande. Tillämpningen av regler ska inte stoppa nytänkande och ny mat. Det finns stora fördelar för planet, djur och hälsa med plantbaserat protein. Det finns alltså stora fördelar med att främja och ge goda förutsättningar för växtbaserad mat. Det är vidare viktigt vilka ord som används. Lagstiftning och regleringar ska inte hindra produkter genom att stoppa användandet av vissa ord och beteckningar.
Det behövs fler vegetariska E-nummer. Många använder de produkter som redan finns och som har E-nummer av ren slentrian. Vegetariskt och veganskt kan bidra till att öka svensk export.
Livsmedelsstrategin infördes med brett politiskt stöd. Den hindrar inte utvecklingen av den vegetariska sektorn, men strategin är heller inte uttalat positiv till den här affärsmöjligheten för Sverige. Därför bör regeringen, gärna i bred politisk samsyn, förstärka Livsmedelsstrategin och redogöra för hur Sverige kan bli världsledande på forskning, utveckling, produktion och export av vegetariska och veganska livsmedel.
|
Ulrika Heindorff (M) |
Annicka Engblom (M) |
[1] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7167822.
[2] https://landetsfria.nu/2020/nummer-151/svenskars-kottkonsumtion-minskar/.
[3] https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark.