Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för kraftigt sänkta skatter på bensin och diesel och tillkännager detta för regeringen.
Många människor i vårt avlånga land är beroende av bilen för att kunna arbetspendla, hämta och skjutsa barn till träningar och för att handla. Ofta glöms dock Sveriges landsbygd och de som bor där bort i den offentliga debatten. När politiker, ofta av vänsterkaraktär, i klimatets namn vill beskatta bilåkande i allt högre utsträckning blir resultatet istället att landsbygden straffas. Med stora avstånd och dålig eller total frånvaro av kollektivtrafik kommer människor alltid att vara beroende av bilen. Alla människor har heller inte råd att köpa nya miljöbilar.
Därför har regeringens skattechock på bensin och diesel varit ett dråpslag för den svenska landsbygden. Under senare år har bensin- och dieselprisen ökat stort och till aldrig skådade nivåer. Bensinpriset är i jämförelse med föregående år inte lika högt för tillfället men högre än vad det rimligen borde vara. I själva verket ligger bensinpriset på 6 kronor per liter, skatter borträknat.
Istället för att täcka de miljökostnader som utsläpp bidrar till har miljöskatterna blivit en kassako för staten. Detta visar en rapport från Timbro om grön skatteväxling från 2016. Bland annat visar denna att koldioxidskatten hade kunnat vara en tredjedel av dagens och att energiskatten på bensin hade kunnat sänkas med två miljarder för att täcka bilens skadeverkningar (2016 års siffror).
I ett första steg är det rimligt att den indexuppräkning som regeringen infört avskaffas och i ett andra steg att det utreds hur skatterna på bensin och diesel kraftigt sänks.
|
John Weinerhall (M) |
|