Idag gäller olika grundavdrag beroende på vilken inkomst man har, vilket beror på jobbskatteavdraget. Ett mer rättvist system vore ett platt grundavdrag som naturligtvis erhålls av alla löntagare men i störst utsträckning träffar de med lägst inkomster. Det blir inte beroende av hur många timmar man råkar få möjlighet att jobba, dvs vilken efterfrågan arbetsgivaren för stunden råkar ha på arbetskraft. Ett platt grundavdrag får en mer social funktion i att stödja personer med låga inkomster. Dagens system ger personer som har kommit in på arbetsmarknaden och redan har jobb ett incitament att jobba mer, det vill säga om de av en händelse skulle ha möjlighet. Ett platt grundavdrag sätter ett fokus på de lägsta inkomsterna och ger istället det främsta incitamentet till människor som står helt utanför arbetsmarknaden att gå från att vara försörjd av det allmänna till att över huvud taget ha ett vanligt jobb. Regeringen bör därför utreda möjligheten att reformera de inkomstrelaterade avdrag som finns idag till ett platt grundavdrag.
Avskaffa den återstående skillnaden i skatt mellan pension och lön genom att pensionsinkomster formellt sett får samma beteckning som inkomst av tjänst. Pension är att betrakta som uppskjuten lön och bör därför beskattas inom kategorin inkomst av tjänst utan avvikelser. Det är av principiella skäl inte rimligt att den som arbetat ett helt yrkesliv ska betala högre skatt än den person som arbetat sin första timme i sitt yrkesliv. När många pensionärer tenderar att få låga pensioner är det inte mer än rätt att ge denna skattelättnad som ett stöd till de sämst ställda pensionärerna.
Sverige tillämpar nedsättningar av momssatser samt fullständiga undantag där momsen helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket innebär att i de fall där en investerare vill kvitta ingående och utgående moms emot varandra inte alltid har möjlighet att göra detta. Det kan leda till komplikationer då undantag av moms i vissa fall kan innebära att avdragsrätt inte finns för vissa investeringar, varför nya verksamheter inte växer fram. Följden blir lägre BNP-tillväxt, sämre än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft.
Vi ser dock att frågan är relativt komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas områden med behov av nedsättning av moms, men att omfattningen av normalmoms kan behöva utvärderas.
Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför förespråkar vi att energibeskattningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad. Olika energislag beskattas ojämlikt i Sverige, och vi ser därför ett behov av att se över hur en harmonisering inom beskattning av energislag kan genomföras. Detta behöver ingå i en total översyn.
På flera områden har det introducerats punktskatter på transporter och resor som sammantaget haft negativ effekt på svensk ekonomi. Punktskatterna har ofta motiverats av miljöpolitiska skäl, men har i praktiken främst blivit fiskala skatter som används för att finansiera kostnader uppkomna av misslyckad politik på andra kritiska samhällsområden. Därför vill vi se över transportbeskattningen i sin helhet.
Många företagare och privatpersoner är beroende av att kunna flyga inom Sverige och utomlands av olika anledningar. De svenska företagen har också stor nytta av de mindre flygplatserna i Sverige. Flygskatten innebär dock att mindre flygplatser kan få problem med sin överlevnad om antalet flygresor minskar. Skatten kan också missgynna svenska flygplatser till förmån för utländska. Detta kan innebära att viktiga företagsetableringar i gles- och landsbygd inte blir av utan går till andra länder istället. Därför är flygskatten ett hot mot näringslivet, särskilt småföretagandet. Flygskatten är dessutom felriktad då den träffar flygkonsumenten och inte de negativa externaliteter den var avsedd att motverka.
Systemet för att straffbeskatta vissa fordon och ge gynnsamma skattevillkor för andra fordon är en ordning som träffar fel. Det är ett orättvist skattesystem som mest av allt gynnar personer i städerna med höga inkomster medan det slår hårt emot inte minst barnfamiljer i glesbygd med låga inkomster. Det är också principiellt sett felaktigt att beskatta fordonen när fordon i sig inte nödvändigtvis leder till negativ miljöpåverkan.
Sverige är ett avlångt och till delar ett glesbebyggt land, jämfört med vissa andra länder. Införandet av indexering av skatten på bränslen har drabbat landsbygden. Vi menar att detta blir kontraproduktivt sett till att Sverige tillämpar ett reseavdrag. Ställer man indexering emot reseavdrag blir det två system med motverkande logik. Vi behöver snarare ha ett helhetligt glesbygdsperspektiv i denna fråga och se till att punktskatter och avdrag verkligen ger bästa möjliga förutsättningar för småföretag och hushåll utanför de större städerna. Därför menar vi att indexeringen av bränsleskatter bör tas bort.
Höjda trängselskatter har marginell effekt på trängseln. Skatten har även införts på sträckor som ursprungligen var befriade, och i vissa fall införs de där de inte påverkar trängseln över huvud taget. Effekten är negativ även ur fördelningspolitisk synvinkel då den drabbar bilister med lägre inkomster förhållandevis hårt. Av dessa skäl har även det folkliga stödet för trängselskatter avtagit.
Sverige är ett nordligt beläget land med sämre förutsättningar för jordbruket jämfört med andra länder söderut. Dessvärre tillämpar vi skatter på jordbruket som i jämförelse med andra länder är till nackdel i konkurrensen med jordbrukare i andra länder. Det handlar bland annat om bränsle för maskiner och fordon som används i det svenska jordbruket. Vi menar att det är en av flera metoder för att utarma vårt eget jordbruk när vi låter andra jordbrukare konkurrera med våra egna jordbrukare på bättre villkor än vi själva. Detta är en del i den skadliga politik som Sverige under lång tid har fört där man inte tagit vara på att vara självförsörjande inom jordbruket. Vi vill se över hur svenskt skogs- och jordbruk ska kunna bli skattemässigt konkurrenskraftigt jämfört omvärlden. Detta gäller inte minst punktskatt på bränsle, varför vi föreslår en skattenivå i paritet med vårt grannland Danmark, men även direkta subventioneringar kan bli nödvändigt.
Idag är Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel lägre än 50 procent, till skillnad från närmare 100 procent under 1980-talet. Detta innebär att våra livsmedelsbehov är beroende av fungerande handel över gränserna. Coronapandemin har påmint om hur sårbart Sverige är i händelse av utebliven handel med omvärlden. Sverige behöver därför en stärkt beredskap för kommande kriser, pandemier, oroligheter eller andra stora samhällspåverkande faktorer som kan innebära störningar i den gränsöverskridande handeln. Med anledning av detta behövs återupprättade beredskapslager av bland annat livsmedel samt en betydligt höjd självförsörjningsgrad. Skattepolitiken måste därför utformas så att svensk livsmedelsförsörjning blir mer livskraftig igen.
Många gånger har miljörelaterad beskattning införts av rent principiella skäl. Det kan handla om skatt på flygresor, kemikalieskatt och bekämpningsmedel som inte går att ersätta med något lämpligt alternativ och därmed måste betraktas som direkt fiskala. Resultatet kommer endast att bli ökat nyttjande av utlandsproducerade varor/tjänster samt minskade marginaler för svenska näringar. Andra exempel är skatt på plastpåsar och engångsartiklar av plast. Vår uppfattning är att nedskräpningen av plaster i naturen i huvudsak sker i länder som saknar en bra sophantering och sofistikerade återvinningssystem, länder där skräp och plast slängs rakt ner i en flod som går ut i havet. Den stora miljönyttan behöver göras i dessa länder istället för att straffbeskatta oss själva. Det är inte Sverige som är den stora miljöboven i ett internationellt perspektiv. Vi är förhållandevis organiserade i den här frågan. Därför behöver vi avskaffa miljöskatter i Sverige som uppenbarligen inte bidrar till att ge en miljönytta i världen.
Sveriges företagare är viktiga för vårt välstånd, vår välfärd och trygghet. Det är viktigt att förstå att varje företag är unikt, varje uppstart har sin särskilda resa och varje konjunktur har sitt tidstypiska utfall. Det föranleder att det skulle kunna vara till nytta för företagen att periodiseringsfonderna erbjuds i ett system som är enklare och något mer flexibelt. Inte minst i spåren av coronapandemin kan vi se att företagets behov kanske inte alla gånger är cykliska över året, utan ibland kan det även uppstå ett behov av obeskattade reserver att kunna ta till för att säkra överlevnaden av företaget vid en oförutsedd omsättningsminskning. Vi vill se över reglerna för periodiseringsfonder så att de är optimalt anpassade för de behov företagen har i olika skeden. En utredning bör tillsättas med avseende på att ta fram förslag som skapar större flexibilitet och frihet för företagen.
Skogskonton finns till för att man inte direkt ska behöva betala skatt för hela intäkten från en skogsavverkning utan kunna under ett antal dra av kostnaden för plantering, röjning och annan skötsel av efterföljande ungskog. Skogsskadekonton fyller motsvarande funktion efter avverkning som är en följd av att skogen har förstörts av skadegörare eller brand.
Rätten till maximalt skatteavdrag varierar beroende på hur försäljningen av skog sker. Regelverket antyder att personer ofta boende i glesbygd som själva arbetar med att avverka och sälja skogsprodukter har sämre avdragsmöjligheter än de som kanske inte själva är verksamma utan som säljer avverkningsrätter. Därför ser vi ett behov av att genomlysa reglerna för skogskonton och skogskadekonton för att säkerställa att de ger bästa tänkbara förutsättningar för de svenska skogsbrukarna, i synnerhet de självverksamma.
Runt om i Sverige arrangeras marknadsplatser där enskilda företagare kan ställa ut sina varor till försäljning. Detta är en mycket positiv sak för inte minst kulturlivet och svenskproducerade varor. Men beskattningen av dessa verksamheter tycks variera ganska kraftigt där vissa företagare betalat rätt skatt medan andra inte har gjort det. Kassaregisterlagen är en del av det regelverk som även innefattar sådana tillfälliga marknader, men den har tekniska begränsningar. Ofta står de enskilda näringsidkarna med begränsade väderskydd, utsatta för vind, kyla och nederbörd och ibland även utan tillgång till ström från elnätet. Då det hittills dessutom inte funnits några godkända kassaregister som är konstruerade för utomhusmiljöer och fuktiga miljöer, kan det vara tekniskt omöjligt att ha försäljning med godkända kassaregister. Det skulle också kunna utsätta företagaren för livsfara om denne ändå försöker att använda nätansluten kassautrustning som ej är godkänd för utomhusbruk. För att åstadkomma en mer rättvis ordning föreslår vi att utreda en schablonbeskattning eller annan lämplig beskattningsmetod för företag som ställer ut på tillfälliga marknader och försäljningsställen.
I utredningar om var många betalar fel skatt är en av de mest vanligt förekommande frågorna fåmansbolagsskattereglerna. Fåmansbolagsskattereglerna, eller de så kallade 3:12-reglerna, är ett komplext system vars syfte är att förhindra att näringsidkare inkomstväxlar, dvs tar ut en lågbeskattad utdelning från företaget, vilken vanligtvis beskattas som inkomst av kapital, istället för en betydligt högre beskattad inkomst av tjänst. Det innehåller även ett system för att räkna ut gränsbelopp, under vilket företagaren kan göra en utdelning till en lägre skattesats. Systemet är komplicerat, och vi vill därför se över hela fåmansbolagsskattesystemet för att göra det enklare och mer lättbegripligt. En utredning bör tillsättas som också kan öppna för att helt ersätta systemet med någonting enklare och mer generellt.
Det har visat sig att den vanligaste formen för finansiering av uppstartade företag är via eget kapital. Det är dock många enskilda personer som inte har det egna kapitalet som krävs, men detta kan däremot finnas inom företag villiga att göra investeringen. Investeraravdraget som infördes innebar att privatpersoner kan göra avdrag för privata investeringar. Vi vill därför att detta avdrag utvidgas till att även innefatta juridiska personer för att fler affärsidéer ska få möjlighet att bli verklighet.
Forskning och utveckling är en fundamental del av företagens produktutveckling som genererar tillväxt, arbetstillfällen och på lång sikt sådd som kan bli framtida ekonomiskt underlag för finansiering av trygghet och välfärd. Vi vill ge ett extra ekonomiskt utrymme för de tidiga innovationsprocesserna i företag och dess avdelningar eller specifika dotterbolag för forskning och utveckling (R&D), genom att utreda möjligheten till att införa särskilda skattelättnader för just forskning och utveckling.
Under en längre tid har skuldsättningen succesivt ökat i samhället, vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Vi tror att det i allmänhet är positivt att uppmuntra till ett buffertsparande och bromsa riskerna för privat överskuldsättning. En skattemässigt enkel och fördelaktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Därför vill vi utreda hur kapitalskatterna behöver se ut för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta avdrag för insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner, ränteavdrag och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.
När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablonmässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt som drogs utifrån denna på basis av kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit. Men regeringen har förändrat beskattningen genom göra ett avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Det kan på sikt innebära i genomsnitt en högre beskattning än normal kapitalskatt. Därför vill vi återställa den senaste ändringen av skatten.
Sveriges regioner har de senaste åren dragits med allt tuffare ekonomiskt läge. Det har inte minst visat sig under coronapandemin, och det innebär att staten antingen behöver skjuta till medel eller att sektorn måste få behålla mer av de inbetalda skatterna. Genom att regionalisera fastighetsskatteintäkterna från industri- och energienheter kombineras statligt stöd med egna intäkter. Detta förväntas ge regionsektorn, inte minst hos de mer glest befolkade regionerna, bättre förutsättningar att kunna hantera den rådande ekonomiska situationen och dess möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken del av landet man bor.
Bostadsmarknaden i Sverige präglas av trögrörlighet, utbudsunderskott och efterfrågeöverskott. Nästan alla kommuner i Sverige har bostadskö till hyresrättsbostäder, även perifert belägna kommuner. Efterfrågeöverskottet har fördjupats på grund av migration och urbanisering samtidigt som utbudet av hyresbostäder inte hängt med i utvecklingen.
Även den ägda delen av bostadsmarknaden har strukturella problem. Vi menar att det med Sveriges brist på hyresbostäder är viktigt att stimulera till uthyrning av de bostäder som finns. Därför behöver vi se över vilken nivå på den skattefria delen av hyresintäkter vid andrahandsuthyrning som ger störst effekt på utbudet av bostäder.
Reavinstbeskattningen av bostäder har också visat sig medföra problem för människor som bott länge i sin bostad. Ju längre tid som passerat och ju större prisökningar som skett desto större anledning har man att överväga att inte sälja på grund reavinstskattens storlek. Detta skapar en trögrörlighet både för pensionärer och barnfamiljer att hitta en bättre lämpad bostad när så är önskvärt. Även stämpelskatter skapar en viss tröghet i bostadsmarknaden för de som behöver köpa familjebostad i de större städerna.
Det finns också situationer där uppskovsberäkningen vid försäljning av bostad inte fullt ut är anpassad efter alla varianter som kan uppkomma. Exempelvis sammanslagna bostadsrätter medför att uppskov på beloppet av båda de ursprungliga lägenheterna inte kan göras utan endast för den ena lägenheten. Detta är ett systemfel som behöver åtgärdas.
Detta är några exempel, och det finns många områden som medför problem i bostadsbeskattningen, varför vi ser behovet av en total översyn av bostadsbeskattningen avseende alla delar: hyra, köp, ägande samt försäljning av bostäder. En översyn behöver också göras av hur bostadsbeskattningen bättre kan gynna lägst taxerade hus särskilt i mindre tätorter, mindre bemedlade bostadsområden samt gles- och landsbygd. Detta utan att höja taket på den kommunala fastighetsavgiften.
Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll det behöver. I andra situationer kan det vara så att den som äger lantbruksfastigheten bor på ett annat ställe och arrenderar ut marken till en annan person, och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla till följd av detta. Därför vill vi utreda ett införande av ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter. Detta för att vackra kulturmiljöer ska kunna upprätthållas och för att bostäder som inte nyttjas ska bli tillgängliga när det är brist på bostäder i Sverige generellt sett.
Skattepolitikens övergripande målsättning bygger på flera delmål: att upprätthålla en hög moral för skatteinbetalningar, att minska skattefelet – differensen mellan lagstadgad skatt och faktiskt inbetald skatt samt att skattepolitiken riktas in på att underlätta för hushåll och företag i vardagen. Utifrån Riksrevisionens rapport ”Att hantera ett komplicerat skattesystem” (RiR 2016:20) kan vi konstatera att vissa områden ofta inte hanteras på ett korrekt sätt av medborgare och företag. Det är vår mening att dessa områden behöver förenklas så att mindre fel görs i betalningen av skatter.
I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bland annat låga räntor som en del i skatteutgifter när skattesatsen för schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatter på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning, kostnadseffekt samt en fullständigt korrekt redovisning.
Många och de allra flesta saknar en tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, storlek och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala för. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet. Varje medborgare ska löpande känna till vad som betalas in och exakt hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen.
Personalliggare infördes för att göra svart arbetskraft vit men också som verktyg mot lönedumpning. Den har införts i många branscher såsom bygg, fordonsservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler skall registreras när de kommer och när de lämnar. Skatteverket gör oannonserade kontroller. Många i de olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Vi behöver därför utreda systemet och dess effektivitet att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum.
Under decennier har Sverige haft en storskalig invandring där tyvärr många människor som finns i landet inte är registrerade eller folkbokförda. Andra är registrerade i Sverige men befinner sig i ett annat land och uppbär där kanske sociala ersättningar trots att de har lämnat Sverige. Detta är en både orimlig och farlig utveckling. Sverige har tappat kontrollen över situationen. Vi har på detta sätt åderlåtit både välfärdens resurser och rättsstatens kapacitet och bidragit till eskalerande brottslighet. Därför är det mycket viktigt att börja genomföra en folkräkning i Sverige.
Den senaste tidens migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige, därtill har man haft en administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att ge ut samordningsnummer. Vi är kritiska till den oreda som skapats genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t ex att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för, ska kunna gallras bort.
Samverkan med andra myndigheter och informationsutbyte mellan olika avdelningar på Skatteverket är en förutsättning för att få ordning på samordningsnumren. För att beivra skatte- och bidragsbrott är det av väsentlig vikt att myndigheten kan samarbeta och samverka med relevant information både inom Skatteverkets egna avdelningar och med andra myndigheter. Ett mer intensivt informationsutbyte mellan dessa hade på ett effektivt sätt i högre grad kunna säkerställa att de resurser som utbetalas från våra välfärdssystem kommer till de som har rätt till dessa.
Genom samverkan mellan olika myndigheter skapar vi optimala förutsättningar för att kunna upptäcka och beivra organiserad och annan grov brottslighet. Det är en ödesfråga för Sverige att vi lyckas ta tillbaka initiativet och se till att avveckla så stor andel som möjligt av de kriminella verksamheter som infekterar vårt samhälle.
Flera myndigheter bedriver sedan en tid en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt.
Lagstiftningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkansvägar, inte minst genom att nyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter i väsentligt mycket högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Sverige har varit naivt ifråga om att inte använda den information som finns för att upptäcka och beivra kriminell verksamhet.
Rättssäkerheten i skattebrottsmål och företagare i skattetillägg har ibland en tendens att inte vara tillförlitligt. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett perspektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare.
Sverige har i flera decennier arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är idag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet själv klarar av att driva in? Vi behöver utvärdera vilka länder vi kan betrakta som färdiga i projektet.
I stor utsträckning är brottsligheten relaterad till bruk av alkohol och narkotika samt att vapen i princip alltid finns med i bilden. Import av denna typ av varor omgärdas av så kallade importrestriktioner där det krävs licenser och tillstånd. Dessa kategorier av varor är tobak, alkohol, läkemedel, narkotika samt vapen.
Vid sidan om detta finns också en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempelvis dokument, farmaceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruksprodukter, kapitalvaror, litteratur, luftfartsutrustning, trycksaker, gödningsmedel, varor för olika ändamål och organisationer, varuprover med mera. Det finns en överhängande risk att dessa tullfria varor skulle kunna utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor.
Vi vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor, vilka kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Vi vill strama upp regelverket för att bromsa tillförseln av redskap som har kriminella syften.
Tullpersonalens befogenheter är under utredning. Både allmänheten och tullpersonalen upplever frustration då de inte har befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet. Det är bara polisen som har den befogenheten. Diskussion har förts av regeringen huruvida det skulle vara bättre att stärka polisen eller att ge tullen behörighet att stoppa transport och personer som lämnar landet. Befogenhet för tullpersonal att utreda narkotikabrott som är föreslagen är ännu inte genomförd. Båda dessa befogenhetsförändringar bör skyndsamt införas.
Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundandragande som Sverige är delaktiga i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process som innebär att om Sverige blir passiva i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn över skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns till förnyelse.
Vid inbetalning av importskatter såsom moms och punktskatter kan betalningen ske till både Skatteverket och Tullverket beroende på om personen/firman i fråga är momsregistrerad. Systemet med att anmäla och betala moms till Tullverket innebär en extra myndighetskanal i skatte- och redovisningshänseende. I förenklings- och enhetlighetssyfte bör skatt vid import, liksom all annan skattehantering, skötas via Skatteverket.
Vi anser att det behöver vara enkelt att inbetala importrelaterade skatter. Vi vill därför se till att utreda frågan om hur systemet för importskatter kan göras så att företagen upplever det smidigt.
Svenska företag är viktiga, och det är självklart också viktigt att de betalar in skatter och avgifter enligt vad lagstiftningen anger. För att minimera misstag och fel är det viktigt att alltför krångliga regelverk inte är huvudorsak till att fel inbetalningar genomförs. Innebörden kan bli att fullt fungerande företag utan avsikt att göra fel ändå missar i förfarandet av tulldeklarationer och således straffas med tulltillägg i onödan. Det är vår uppfattning att vi inte i onödan bör bestraffa våra export- och importföretag som är så viktiga för att finansiera trygghet och välfärd i Sverige. Därför vill vi utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas både formellt och tekniskt.
I regel talas det ofta om frihandel som om det vore en global marknad med rättvisa och fria villkor för handel. I verkligheten är det mer komplicerat än så. Det innebär att vi har vissa villkor som gäller för den EU-baserade marknaden och andra villkor gällande för andra handelsutbyten. I den strukturen finns en överhängande risk att handeln bygger upp snedvridna konkurrensvillkor mellan den europeiska inre marknaden och andra handelspartners för Sverige. Vi ser handel och utbyte med andra länder som någonting viktigt. Sverige är en liten och öppen ekonomi som är beroende av omvärlden. I de allra flesta fall gynnas vi av handel och enkla handelsavtal. Men vi behöver också se till att tull- och handelsvillkoren upprätthålls på ett sätt som gynnar Sverige. Det kan vara så att Sverige i vissa avseenden missgynnas gentemot andra länder. Vi vill därför se över systemet med hur tullättnader kan påverka den svenska ekonomin negativt och presentera åtgärder för hur regelverket kan förbättras.
Storbritannien är ett exempel på en ekonomi som lämnat tullunionen, och det förändrar handeln med vår omvärld. Storbritannien tillhör de femton viktigaste ekonomierna som Sverige handlar med. Därför blir det avgörande att se till att handeln efter utträdet ändå fortsätter att flyta på som önskat. Vi vill utvärdera vår handel med Storbritannien utifrån tullvillkoren i syfte att verka för att upprätthålla minst samma handel som tidigare. Bland Sveriges femton viktigaste handelspartner är en dryg tredjedel länder utanför EU och tullunionen. Vi ser det som viktigt att bevaka att svenska företag gynnas i handeln både inom EU-marknaden och på andra marknader i världen.
Kronofogdemyndighetens ränta för indrivning bör utvärderas. Idag gäller referensräntan plus åtta procent för vanlig indrivning och referensräntan plus två procent för skadestånd. Dessa olika räntor borde kunna ligga på samma nivå, vilket en utredning kan föreslå. Det bör också utredas vad en rimlig ränta ska ha som maximal nivå. För att skapa incitament att snabbt betala sin skuld kan räntesättningen variera över tid, vilket bör anpassas till betalningsförmåga.
En person som är skuldsatt ska inte kunna komma undan skulder genom att uppenbart sätta i system att låta skriva sina tillgångar på en annan person. Kronofogdemyndigheten brukar dessutom inte driva in tillgångar som understiger gäldenärens skuldbelopp, vilket behöver bli möjligt att göra. Om Kronofogdemyndigheten gör bedömningen att tillgångarnas värde är betydligt lägre än skulden kan den anses vara för liten för att myndigheten ska driva in. Borgenären kan då bli helt utan ersättning och skulden skrivas av. Detta behöver därför ses över för att skapa ett effektivare utmätningssystem.
|
Eric Westroth (SD) |
|
|
David Lång (SD) |
Anne Oskarsson (SD) |
|
Johnny Skalin (SD) |
|