Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild valkrets för utlandssvenskar och tillkännager detta för regeringen.
Över 660 000 svenskar uppskattas för närvarande att bo i utlandet, och utgör således en befolkning motsvarande Sveriges näst största kommun. Av dessa beräknas omkring 170 000 vara röstberättigade, men valdeltagandet är oroväckande lågt; i valet 2018 var valdeltagandet inte ens 40 %. Utlandssvenskar uppfattar sig som en icke-prioriterad grupp och skulle med all sannolikhet ha ett högre valdeltagande och således utnyttja sin demokratiska rätt att rösta om denna upplevda känsla var annorlunda.
Fram till och med 1994 var utlandssvenskarna upptagna i en särskild röstlängd och tillhörde ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. I vallagen 1997 bestämdes det att utlandssvenskar förs till det valdistrikt där de senast var folkbokförda. Den bestämmelsen finns kvar i den senaste vallagen från 2005. Ett eget valdistrikt för utlandsboende skulle leda till att de politiska partierna bättre kan se hur utlandssvenskarna röstar, och framför allt till att partierna bättre kan profilera sig gentemot utlandssvenskar gällande både sakfrågor och valkampanjer. En ändring i vallagen för återinförandet av en egen valkrets rekommenderas då detta i förlängningen utmynnar i ett högre valdeltagande hos utlandssvenskar samtidigt som det stärker de svenska medborgarnas demokratiska röst. Flera EU-länder har redan liknande upplägg, bland annat Frankrike, Portugal och Italien.
|
Lars Andersson (SD) |
Markus Wiechel (SD) |