Över 660 000 svenskar uppskattas för närvarande bo i utlandet och utgör således en befolkning motsvarande Sveriges näst största kommun. Av dessa beräknas omkring 170 000 vara röstberättigade, men valdeltagandet är oroväckande lågt; i valet 2018 var valdeltagandet inte ens 40 %. Utlandssvenskar uppfattar sig som en icke-prioriterad grupp och skulle med all sannolikhet ha ett högre valdeltagande och således utnyttja sin demokratiska rätt att rösta om denna upplevda känsla var annorlunda. Förutom möjligheten att brevrösta så måste man ta sig till antingen en ambassad eller ett konsultat i landet, vilket kan innebär både kostsamma och tidskrävande resor. En annan problematik är att man inte kan rösta på valdagen från utlandet, och röstmottagningen i utlandet börjar och avslutas vid olika tidpunkter. Om du fallit ur röstlängden kan du som utlandssvensk inte heller rösta ens om du befinner dig i Sverige. Detta påpekas även i Valmyndighetens Erfarenhetsrapport från valet 2018. Enligt Valmyndighetens Erfarenhetsrapport finns även andra brister när det gäller röstning från utlandet såsom ansvarsantagande för att säkerställa att man uppfyller vallagens krav för förtidsröstning, däribland god tillgänglighet och utbildade röstmottagare, samt sårbarheten inom brevröstningen som medförs av problem med post och distribution. Genom att introducera e‑röstning ökar fönstret för valdeltagandet genom att den röstberättigande kan rösta till och med valdagen. Dessutom skulle e-röstningen eliminera besväret att ta sig till en vallokal, och risken för att brevröster från utlandet kommer bort eller inte kommer i tid skulle försvinna. I Estland har e-röstning varit möjligt sedan 2005. Genom att erbjuda olika sätt att legitimera sig (id-kort med pinkod, digitalt id eller mobilt id) kan medborgare utanför Estland e-rösta. De ester som ska rösta kan testa e-röstningssystemet på en webbplats för att säkerställa att identifikationen fungerar. Valdeltagandet bland utlandsboende ester har ökat sedan e-röstning infördes 2008. En annan viktig aspekt med e-röstning är möjligheten att nå yngre röstdeltagare. Dagens ungdomar är uppväxta i ett digitalt samhälle där man tar för givet att man ska kunna hantera sin vardag via datorn, plattan eller sin smartphone. Genom att enkelt kunna rösta och påverka den politik som förs i landet knyts de yngre utlandssvenskarna närmare Sverige. E-röstning är således inget nytt, utan har genomförts med stor framgång i ett grannland, något motionärerna uppmanar Sveriges riksdag att ta lärdom av och snarast införa för svenska medborgare boendes i utlandet.
|
Lars Andersson (SD) |
Markus Wiechel (SD) |