Den som upprepat gör sig skyldig till olovlig körning är inte sällan en fara för andra. Den som begår ett sådant brott gång på gång och utan avsikt att göra någon förändring måste uppmärksammas med större kraft av samhället.
För att bryta en sådan destruktiv bana bör straffskalan för upprepade brott ses över, så att rättsvårdande myndigheter har fler instrument till sitt förfogande för att stävja denna typ av brottslighet. Det är i många av dessa fall rimligt att tro att det finns en beroende-sjukdom med i bilden, något som den som gör sig skyldig till dessa brott måste få hjälp att ta sig ur. Inom kriminalvården finns sådana program som har visat sig fungera väl i vissa fall. Även psykisk ohälsa kan ligga bakom, för vilken det kan finnas behandling att få, om det destruktiva levnadsmönstret kan brytas.
Samma förhållanden gäller sannolikt i många fall även frågan om upprepade fall av rattonykterhet. De som gör sig skyldiga till denna typ av brott är med all rimlighet i ännu större utsträckning lidande av beroendesjukdom. I de fall beroendet även omfattar olagliga droger och berusningsmedel finns ofta annan brottslighet med i bilden, då beroendet måste finansieras.
Bland alla de som begår denna typ av brottslighet finns en stor mängd olika livsöden. Vissa har säkerligen hamnat i det läget av egen förskyllan, andra för att de själva har utsatts för brott under formativa skeden av uppväxten. Alla bär dock ansvar för sitt liv och sitt beteende. Icke desto mindre har samhället mycket att tjäna på att sträcka ut en hand och hjälpa dessa människor så gott det går.
Och de som gång på gång, utan någon vilja att ändra sitt beteende, kör onyktra utsätter andra för livsfara. Dessa måste kunna tas ur trafiken, och för det behöver rättsvårdande myndigheter fler och bättre medel.
Skärpta straff för upprepade brott och utökade möjligheter till förverkande av obesiktigade fordon och möjligen också fordon som disponeras av den som gör sig skyldig till upprepade brott som rattonykterhet och olovlig körning bör utredas.
Under föregående års motionsbehandling fann riksdagen gillande för att generellt skärpa straffen för rattfylla, grov rattfylla och olovlig körning. Vi tror dock att det finns ett värde i att titta på en särskild straffskärpande grund för upprepad brottslighet, med syfte att komma åt de som i störst utsträckning utgör en fara i trafiken.
För att minska risken för stölder av attraktiva fordon bör möjligheten att söka i trafikregistret ses över. En idé är att den som vill hämta ut en fordonsuppgift måste legitimera sig. Detta skulle kunna minska möjligheterna för den med onda avsikter, utan att hindra ett legitimt bruk av en sådan söktjänst.
Bruket av så kallade fordonsmålvakter är helt oacceptabelt och ett moraliskt haveri. Lagen har skärpts i syfte att stävja bruket men har inte nått ända fram. Att använda en fordonsmålvakt är brottsligt på flera sätt, men ingen lag träffar tydligt just detta. Det bör det ändras på. Regeringen bör utreda hur det kan bli tydligt kriminaliserat just att anlita och bruka en fordonsmålvakt.
Hastigheten är en viktig del av trafiksäkerheten, men det är inte allt. Hastigheten är dock lätt att mäta och har därför fått ett stort fokus i polisens trafiksäkerhetsarbete. Flygande besiktningar och nykterhetskontroller är andra viktiga medel, och ibland fastnar någon som gör sig skyldig till vårdslöshet i trafik på bild genom polisbilens kamera och kan lagföras.
Det finns dock fler farliga beteenden som bör beivras för att normativt göra vägarna säkrare.
En sådan sak är när bilar ligger alltför nära bilen framför. Polisen eller en annan myndighet bör få i uppgift att titta på hur man kan utveckla en metodik för att lättare kunna bötfälla den som gör sig skyldig till den typen av trafikförseelse. Det är inte omöjligt att vi i samband med detta behöver justera lagen. Det viktiga är att stävja beteendet.
Det händer mycket med den tekniska utvecklingen på alla områden, och uppfinningsrikedomen är stor när det gäller trafikpolisiär och trafiksäkerhetshöjande teknik. Alkolås är ett exempel och en bra sak som bör finnas i fler fordon.
Regeringen bör på olika sätt verka för att fler fordon utrustas med alkolås.
Polisen eller en annan myndighet bör vidare få ett brett uppdrag att titta på hur olika tekniklösningar kan tillämpas för att höja säkerheten på svenska vägar. Det kan handla om sådant som automatisk fordonsvägning och alkobommar, men också om mycket annat. Det finns teknik som automatiskt kan läsa av registreringsskyltar och system som behandlar sådana och andra data för att upptäcka olika former av trafikrelaterad och annan brottslighet. Samtidigt som detta kan vara ett kraftfullt vapen i kampen mot många former av brottslighet måste de potentiellt integritetskränkande effekterna noggrant analyseras.
|
Johan Hedin (C) |
Anders Åkesson (C) |