Motion till riksdagen
2020/21:2511
av Heléne Björklund (S)

Skarvens påverkan i Blekinge


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utreda skarvens utbredning och påverkan för att hitta långsiktiga och verkningsfulla åtgärder för att förbättra situationen för fisket och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Blekinge finns starka traditioner av både yrkesfiske och sportfiske. Blekinge är en viktig fiskedestination och samtidigt hem för flera yrkesfiskare som ska försörja sig som fiskare.

Det görs omfattande regleringar, restriktioner och fiskevård för att förbättra situation­en. Men en som inte bryr sig om detta är skarven. Den fiskar ohämmat och gör flera av insatserna nästan meningslösa.

Forskare både SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och vid Stockholms universi­tet har gjort beräkningar på att skarvarna i den svenska delen av Östersjön äter 24 000 ton fisk på ett år.

I ett projekt från 2016 gjordes en jämförelse mellan den totala konsumtionen av skarv på kommersiella fiskarter med uttaget av yrkesfisket, fritidsfisket och sälens predation i Blekinges skärgård.

Skarvarnas föda skiljde sig mellan två undersökningsområden. I den östra delen av Blekinges skärgård bestod 20 % av födan (i vikt) av svartmunnad smörbult, vilken är en invasiv art. Den fångades också i ryssjefisket. Däremot hittades inga svart­munnade smörbultar i det västra området, varken i skarvmagar eller i nätprovfisket. I det västra området var torsk en viktig art i skarvfödan (33 %) och till viss del även gädda (8 %), medan svartmunnad smörbult och abborre (19 %) var de viktigaste arterna i det östra området.

Slutsatserna är att människan landar mer fisk i ton än vad skarvarna äter i Blekinge skärgård, men skarvarna äter totalt (624 ton) mer än hälften av mängden fisket landar (904 ton).

Tar man inte hänsyn till sill som domineras av snörpvadsfiske, vilket sker på leksillen som kommer in i området under en kort tid, så konsumerar skarven mer av de kommersiella fiskarterna än människan (310 ton respektive 301 ton). I Blekinge kan skarvarna möjligen agera som reglerande faktor på den växande populationen av svartmunnad smörbult. Det finns också en möjlighet att skarvarna kan ha negativa effekter på kustnära torsk, gädda och abborre i delar av Blekinge kustområde. Efter­som skarvar generellt äter fiskar av mindre storlek än människan tar upp och därmed konsumerar fler fiskar i antal har skarven en annan slags påverkan på fisksamhällen än vad människan har.

Frågan är angelägen, och det är därför viktigt att regeringen ser över frågan om skarvens utbredning och påverkan för att hitta långsiktiga och verkningsfulla åtgärder för att för­bättra situationen för fisket.

 

 

Heléne Björklund (S)