Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en skrotningspremie för personbilar och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har tidigare i olika tappningar haft en skrotningspremie för personbilar. Denna upphörde 2007 och ersattes av producentansvar. Ett i grunden rimligt beslut. Problemet är att det så här långt inte fungerar som tänkt i praktiken.
En rundresa på svensk landsbygd och i Sveriges glesare befolkade delar bevisar tyvärr detta. Ett kraftigt ökande antal skrotbilar är såväl ett miljö- som nedskräpningsproblem. Det har bl.a. lett till att vissa kommuner nu utfärdar ”amnestiliknande villkor” för att få bort horder av skrotbilar. Detta görs med kommunala medel, förståeligt, men det är inte ett rimligt sätt att använda kommunala skattemedel.
I takt med de satsningar som gjorts på bl.a. att förnya den svenska fordonsflottan, miljöbilspremie och bonus–malus kommer problemet förhoppningsvis på sikt att minska, om det kan förstärkas med ett än tydligare producentansvar.
Det bör finnas en skrotbilspremie som effektivt kan bidra till att röja upp svensk landsbygd från ett såväl miljö- som nedskräpningsproblem. Premien bör finansieras inom sektorn.
|
Ingemar Nilsson (S) |
|