Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa alkolås som standard i alla nya bilar och tillkännager detta för regeringen.
Det är en självklarhet för de flesta att inte kombinera alkohol eller droger med bilkörning. Ändå har vi i Sverige minst 15 000 resor varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. I genomsnitt är var femhundrade bilist rattfull. Det motsvarar cirka 0,2 procent av trafiken.
År 2018 omkom 325 personer i vägtrafiken. Resultat från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor visar att 23 procent av dem omkom i en alkoholrelaterad olycka. I absoluta tal innebär det 53 personer under 2018.
Motsvarande siffror för år 2019 visar att 221 personer omkom i vägtrafiken, varav 53 personer omkom i en alkohol- eller drogrelaterad trafikolycka, vilket är 24 procent av alla omkomna i trafiken. Av dessa personer omkom 31 i olyckor som enbart var alkoholrelaterade, 15 i olyckor som enbart var drogrelaterade och 7 i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade.
En tredjedel av alla som omkommit i trafiken under de senaste tio åren har varit antingen drog- eller alkoholpåverkade enligt en undersökning från Statens väg- och transportforskningsinstitut. Risken att omkomma i trafiken är tolv gånger högre för en förare med 0,2–0,4 promille, jämfört med att köra nykter.
För den som fått eller riskerar att få sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri eller grovt rattfylleri finns det idag möjlighet att få fortsätta köra med ett alkolås installerat i bilen, men att införa alkolås som standard för alla nya personbilar skulle sannolikt rädda många liv.
|
ClasGöran Carlsson (S) |
Monica Haider (S) |