Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att se över regelverket för religiösa friskolor samt etableringen av dessa och tillkännager detta för regeringen.
Våra barn och ungdomar vistas ofta i skolan mer än vad de vistas i hemmet och med sina familjer. Detta är en del av det fina i Sverige: att alla har rätt till barnomsorg. Skolan är, och ska vara, en plats där barnen får kunskap och formas till självständiga individer och rustas inför att gå ut i det fortsatta livet. Därför är det viktigt att skolan är en trygg miljö för våra barn. Skolan ska vara en mötesplats där barn från olika sociala miljöer, religiös tillhörighet och kultur möts.
Friskolorna erbjuder idag alternativa pedagogiska inriktningar som kan komma hela skolväsendet till del så småningom. Dock finns det även problem med friskolor och framförallt religiösa friskolor som är viktiga att diskutera.
Ett sådant problem kan vara att religionen dominerar undervisningen och medför påtryckning på barnen. Ett annat problem är integrationsprocessen som kan bli lidande, då barn i en tidig ålder delas in skolor med samma religion och samma värderingar. Risken är att dessa barn lätt får fördomar mot andra religioner och grupper som inte är som ens egna.
Ett ytterligare problem kan vara barnens kunskaper i svenska språket. Om det på skolan endast är barn som talar ett annat språk än svenska blir det mer naturligt att prata sitt hemspråk.
För att skolan ska kunna förmedla grundläggande demokratiska värderingar och bygga på värdegrunder som alla människors lika värde, jämställdhet och respekt för olikheter måste man praktisera demokratiska arbetsformer. Detta ska gälla alla skolor, såväl de i kommunal regi som de religiösa friskolorna. Därför är det angeläget att se över regelverket för befintliga friskolor samt regelverket för etableringen av dessa.
|
Abraham Halef (S) |
|