Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om livsmedelsindustrins möjligheter till framtida utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel har minskat i landet under de senaste decennierna. Bland annat på grund av detta tog den socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till en svensk livsmedelsstrategi.
Redan i juli 2017 var regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin med omkring 40 åtgärder för en konkurrenskraftig livsmedelskedja beslutad och satt i verket. Sedan har arbetet med att uppdatera handlingsplanen med nya åtgärder för en stärkt livsmedelskedja pågått. För svensk livsmedelsindustris utveckling är det nödvändigt med ett kontinuerligt arbete för att stärka industrin och öka vår självförsörjningsgrad av livsmedel.
Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Konsumenterna ska ha bättre möjligheter att, oavsett bakgrund, göra medvetna val.
Regeringen har på ett kraftfullt sätt tagit tag i frågan om svensk livsmedelsproduktion efter att tidigare regeringar mer pratat än praktiskt agerat. Synen på exempelvis märkning av svenska produkter var ett talande exempel på detta.
I Skaraborg har vi en rad stora livsmedelsproducenter. För en lantbruksbygd som vår är närheten mellan de olika producentleden viktig. Här är det nära från ax till limpa. Bonden och livsmedelsindustrin agerar sida vid sida för att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft på en tuff marknad.
För den svenska livsmedelsindustrin är det viktigt att de förslag som nu diskuteras inom arbetet med livsmedelsstrategin blir verklighet. Miljö och transport måste förenas med en hållbar livsmedelsproduktion.
Under senare år har lokala initiativ dessutom möjliggjort för mindre aktörer att marknadsföra sina produkter via så kallade ekoringar. Dessa öppnar möjligheter för såväl producenter som konsumenter att smidigt tillgodose och få tillgång till lokalt producerade jordbruksprodukter.
En viktig del för utvecklingen av den svenska livsmedelsindustrin är kompetensförsörjning. Periodvis har branschen haft svårt med rekrytering av utbildad arbetskraft. I de satsningar som nu görs på ökad yrkesutbildning på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå är det viktigt att även de utbildningar som riktar sig till livsmedelsindustrin finns med.
Svensk livsmedelsindustri har en stor potential. Med ett samlat arbete kring de strategiska frågorna finns det stora utvecklingsmöjligheter.
|
Erik Ezelius (S) |
|
|
Patrik Björck (S) |
Carina Ohlsson (S) |