Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga offentlig redovisning av verksamhet som finansieras med offentliga medel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Våren 2020 beslutade SCB att inte lämna ut uppgifter om betyg, elevsammansättning och andra uppgifter från enskilda fristående skolhuvudmän med hänvisning till att ett offentliggörande av sådana uppgifter skulle medföra ett röjande av affärshemligheter. Reaktionerna blev, med rätta, starka.
Sveriges marknadsmodell för skolverksamhet har många brister. Den generösa etableringsrätten, de obegränsade vinstuttagen och praktiken runt antagning och urval är bara några av dem. Sammantaget leder bristerna till ett skolsystem som minskar likvärdigheten, ökar riskerna för elever och kommuner när skolor exempelvis går i konkurs, öppnar för oseriösa aktörer inom en av samhällets absolut mest kritiska institutioner och så vidare. Det finns också starka indikationer på att skolor använder betyg som en del i sin marknadsföring, snarare än ett sätt att värdera hur väl eleverna når kunskapsmålen. Att uppgifter som är en förutsättning både för att kunna följa upp och utvärdera skolans och enskilda skolors resultat och för elevers och föräldrars möjligheter att göra väl övervägda val hemlighålls med hänvisning till affärssekretess är helt orimligt. Samhällets och medborgarnas behov av och rätt till insyn i skolan måste väga tyngre än skolföretagens rätt att göra bra affärer. Elever i skolan kan inte i första hand ses som produktionsenheter utan som just elever med rätt till god utveckling och undervisning av hög kvalitet.
Det är positivt att regeringen snabbt reagerade med att besluta om en förordningsändring som rättar till en del av problemet, men det är av stor vikt att eventuella laghinder för att säkerställa tillgänglighet till uppgifter om den skattefinansierade skolans verksamhet undanröjs. Regeringen bör därför skyndsamt överväga att utreda på vilket sätt detta bäst kan åstadkommas.
|
Anna Johansson (S) |
|