Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa allmänna motionstiden och i stället ge möjlighet till en friare motionsrätt över året och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Att som ledamot av Sveriges riksdag kunna lägga en enskild motion är i grunden något fint. Att kunna bidra till att sätta ljus på en undanskymd fråga, kunna driva ett lokalt perspektiv eller flytta opinion sakta framåt och samla stöd i frågor man brinner för som folkvald.
Under den allmänna motionstiden kan riksdagens ledamöter motionera om allt mellan himmel och jord. Vilket man också gör, och ibland rent av om lite därtill. Varje riksmöte rasar motionerna in, lokalmedia för statistik över flitigheten och en och annan hamnar i Svenska Nyheter som satir. En del utmanande, nytänkande och spännande förslag och yrkanden. Andra mer traditionella och ofta återkommande. Det mesta drunknar dock i den strida ström av motioner som produceras i riksdagen under några få dagar.
Dagens modell hör dock till dåtiden och behöver moderniseras. Möjligheten som enskild ledamot att påverka en del av riksdagens agenda begränsas över året och den nuvarande ordningen gagnar varken riksdagsarbetet, samhällsutvecklingen, det demokratiska engagemanget eller dialogen mellan ledamöter och medborgare. En friare form av motionsrätt skulle ha förutsättningar att förbättra riksdagsledamöternas möjlighet att leva upp till regeringsformen, att all offentlig makt utgår ifrån folket.
|
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|