Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dra lärdom av den digitalisering av undervisningen som skedde under pandemin och tillkännager detta för regeringen.
Under covid-19-pandemin har gymnasieskolor och högskolor tvingats att snabbt ställa om till digital undervisning. För många lärare och elever har det varit en tuff omställning, kanske tuffast för dem som redan fick jobba hårdast för att klara av skolgången. Men det finns också exempel på motsatsen. Det finns många elever som på grund av funktionshinder har svårt att just vistas i skolmiljö med de många intryck och ständiga förändringar som det för med sig. Bland dessa elever finns det de som plötsligt fått en bättre möjlighet att klara skolgången, genom att de har kunnat delta i undervisningen digitalt. Det har visat sig att detta lärosätt, och den struktur som då använts, passat en del bättre.
Det finns många skäl att följa upp för- och nackdelar med den övergång till digital undervisning som skedde i gymnasieskolan och högskolan under den här tiden. Ett syfte är att förbättra för alla elever inför en liknande situation, ett annat att kunna sätta in rätt kompletteringar för att fler ska klara undervisningen i en sådan situation, och ett tredje syfte är att bibehålla de inslag som fungerat väl, antingen som anpassningar eller extra stöd för vissa elevgrupper eller som allmänna förbättringar för elevgruppen i stort. Många av de digitala framsteg som gjorts under den här tiden bör fortsätta att användas och förbättras.
Sammantaget behövs en systematisk översyn av hur digitaliseringen av undervisningen fungerade och vad den fick för resultat, för att kunskaperna om detta ska kunna användas visare inom utbildningsväsendet för att förbättra alla elevers, eller vissa elevgruppers, skolresultat. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
|
Åsa Westlund (S) |
Azadeh Rojhan Gustafsson (S) |