Det har gått 40 år sedan lagen om Svenska skeppshypotekskassan stiftades och det är idag uppenbart att den behöver en översyn för att anpassas till nutida förhållanden. Svenska skeppshypotekskassan är en statlig organisation vars verksamhet regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Ändamålet med organisationen är att medverka vid finansieringen av rederiverksamhet som bedrivs av ett svenskt rederi eller en utländsk juridisk person där svenska juridiska eller fysiska personer har betydande inflytande eller intresse. Av 5 § i ovan nämnda lag framgår att lån ska beviljas när det finns en betryggande säkerhet i form av till exempel inteckning av fartyg, vilket i praktiken innebär att Svenska skeppshypotekskassan endast finansierar färdiga fartyg. Fram till färdigställandet får rederiet således försöka finna finansiering på annat håll. Motsvarigheten till fastighetsfinansieringens s.k. byggnadskreditiv saknas och behöver införas även beträffande Svenska skeppshypotekskassan.
De nuvarande reglerna begränsar utlåningsverksamheten under lågkonjunktur när marknadsvärdena på fartyg är nedpressade. Det är olyckligt, för det är under lågkonjunktur som investeringar bör göras för att kunna dra fördel av efterföljande högkonjunktur. Förutsättningarna till belåning under lågkonjunktur behöver förbättras. Utlåningsreglerna omöjliggör tilläggsinvesteringar i befintligt tonnage för att uppfylla miljökrav såsom svaveldirektivet och barlastkonventionen, eftersom värdehöjningen inte blir så stor att den medger utlåning. Uppfyllandet av miljökrav ökar endast fartygets intjäningsförmåga marginellt, vilket i sin tur gör att fartygsvärdet endast stiger marginellt och inte i paritet med kostnaden för miljöinvesteringen. Förutsättningarna för att låna till miljöpositiva investeringar behöver förbättras.
Under 2019 granskades Svenska skeppshypotekskassan av Riksrevisionen i en granskningsrapport (RiR 2019:36). Rapportens slutsats blev att Svenska skeppshypotek inte har en lämplig verksamhetsform.
|
Boriana Åberg (M) |
|