Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hemvärnets förmåga att strida i mörker och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges försvarsmakt är åter på sakta uppgång efter åratal av nedskärningar, inställda övningar och strategiska uppehåll i vår krigsplanering. Krigsplaneringen är återupptagen och samverkan mellan det civila och det militära har ökat genom inrättandet av regionala staber runt om i landet. Från en tid då endast 5 000 värnpliktiga på en årskull fick möjlighet att genomföra sin värnplikt finns idag ett tämligen stort intresse av att genomföra grundläggande militära utbildningar.
Försvarsmakten består idag av ca 50 000 personer. Uppdelningen är följande: 28 000 personer ingår i armén, marinen alternativt flygvapnet samt 22 000 personer som ingår i hemvärnet.
Inköp av ny modern materiel pågår. Övningar genomförs med jämna intervaller. Även storövningar med andra länder kan genomföras såsom t.ex. Arctic Challenge Exercise 2019, Baltops 2020, övningen Våreld och Totalförsvarsövning 2020. Kvaliteten på de stående styrkorna inom armé, marin och flygvapen ökar stadigt. Hemvärnet erhåller stegvis ny, mer ändamålsenlig och modern materiel.
Hemvärnet har till uppgift att verka över hela konfliktskalan – från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Hemvärnsförbanden är krigsförband med huvuduppgifterna att skydda, bevaka och ytövervaka som även ska stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar hemvärnsförbanden en nationell, territoriell basplatta för försvaret och skyddet av Sverige.
En stor brist är dock att flertalet hemvärnsförband saknar förmåga att strida fullt ut i mörker. Att nästan halva den nuvarande försvarsorganisationen saknar mörkerkapacitet är katastrofalt. Åtgärder bör omedelbart vidtas i syfte att åtgärda denna brist.
|
Anders Hansson (M) |
|