Moderaterna anser att villkorlig frigivning endast ska förekomma undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden. Den som återfallit i brott ska inte heller omfattas av möjligheten till villkorlig frigivning. En majoritet i justitieutskottet har också ställt sig bakom skärpta krav för villkorlig frigivning, och frågan utreds av regeringen.
Regeringen har presenterat ett förslag som innebär att det ska ställas lägre krav för att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp. Förslaget är att det ska ställas särskilda skäl i stället för synnerliga skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas bland annat om den dömde ”under verkställigheten i kriminalvårdsanstalt inte har deltagit i eller har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället”.
Den som avtjänar ett fängelsestraff bör ha en skyldighet att anstränga sig för att kunna påbörja ett laglydigt leverne och förebygga återfall i brott. På Kriminalvårdens anstalter finns goda möjligheter till studier i SFI och på gymnasienivå. Den som avtjänar fängelsestraff bör få tydliga incitament för att delta i dessa för att därigenom öka möjligheterna till egen försörjning och en anpassning till livet i frihet.
Avslutad gymnasieutbildning är en viktig förutsättning för att kunna få jobb. Därför bör möjligheten till villkorlig frigivning för unga personer som avtjänar fängelsestraff förenas med ett krav på avslutade gymnasiestudier.
För dem som är aktuella för studier i svenska för invandrare (SFI) och som inte har dömts till utvisning bör avslutade studier i SFI, lägst nivå C, krävas för villkorlig frigivning.
Såväl när det gäller krav på genomförda gymnasiestudier som krav på SFI bör dessa anpassas efter fängelsestraffets längd. För kortare fängelsestraff är det svårt att ställa dessa krav.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|