Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förtydligande av yrkestrafiklagen gällande tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Coronaviruset har slagit till med full kraft mot Sverige och övriga världen. Verksamheter har gått i konkurs, besöksmål och gränser stängts. Människor ombeds att inte resa om det inte är absolut nödvändigt. I den här situationen har givetvis bussbolag och i viss mån även åkerier tvingats att ställa av fordon i väntan på en återgång till en mer normal verksamhet. I den här situationen kan enskilda näringsidkare inte göra mycket annat än att dra ner på sina kostnader för att klara ”övervintringen”. Inom transportsektorn är det naturligt att ställa av fordon i väntan på att kunna återstarta verksamheten.
För företag som enbart har ett fordon i verksamheten inträffar det märkliga att Transportstyrelsen avser att dra in bolagets trafiktillstånd. Transportstyrelsen hänvisar till EU-förordning 1071/2009 och menar att denna förhindrar en tidsfrist på mer än sex månader. Artiklarna 3 och 13 i nämnda förordning pekar på att Transportstyrelsens tolkning är felaktig. Artikel 13 ger ansvarig myndighet mandat för tillfällig indragning och återkallelse av tillstånd, i detta förfarande ingår tidsfrister. För att artikel 13 skall vara tillämplig måste bolaget riskera att inte uppfylla något eller några av de villkor som finns i artikel 3.
Under 2020 har Sverige och övriga världen varit drabbade av en pandemi, och det innebär att företag tvingas ställa av fordon i väntan på att marknaden återhämtar sig.
För de företag som enbart har ett fordon på sitt tillstånd kommer ovillkorligen en tidsfrist på sex månader från Transportstyrelsen, och därefter återkallas tillståndet.
Inte på grund av misskötsel eller ekonomiska problem, utan för att bussen eller lastbilen är avställd. Orsaken till avställningen är välkänd, men av någon anledning tar inte Transportstyrelsen hänsyn till rådande situation utan lämnar ett beslut om att tidsfristen upphör vid ett givet datum.
Transportstyrelsen tolkar uppenbarligen EU-förordningen alltför hårt och skapar en situation för seriösa småföretagare där de tvingas till tillfällig påställning av ett fordon enbart för att tillfredsställa formalia som är en produkt av en alltför snäv svensk tolkning av en EU-förordning. Uppfyller inte bolaget de krav som stipuleras i artikel tre skall naturligtvis myndigheten agera.
Under 2020 är situationen sådan att yttre omständigheter påverkar bolagens verksamhet och tvingar dem att ställa av fordon. Samma situation kan uppstå igen i framtiden och därför måste lagstiftningen vara mer flexibel. Det bör förtydligas hur artiklarna 3 och 13, EG 1071/2009 skall hanteras i svensk lagstiftning.
Det kan lämpligen göras i 2 kap. 7 eller 8 § yrkestrafiklagen (2012:210).
|
Thomas Morell (SD) |
|
|
Jimmy Ståhl (SD) |
Patrik Jönsson (SD) |
|
Monika Lövgren (SD) |
|