Det extremt allvarliga människorättsläget i kinesiska autonoma regionen Xinjiang kvarstår alltjämt och vikten av internationella protester och granskning är viktigare än någonsin. Det kinesiska styrets försäkringar om att allt är harmoniskt i Xinjiang stämmer illa med deras vägran att låta FN:s människorättsorgan granska situationen på plats.
Under 2020 har flera rapporter om området ytterligare spätt på farhågorna om människorättsläget i provinsen. Förutom ytterligare vittnesmål om tortyr, hjärntvätt, tvångsindoktrinering, misshandel och sexuella övergrepp har det även tillkommit rapporter om misstänkt tvångsarbete, tvångsaborter och tvångssterilisering. Det är svårt för människorättsorganisationer att utreda förhållandena i Xinjiang på grund av den enorma övervakningsapparat som finns på plats och risken för att uppgiftslämnare ska råka illa ut, så det är svårt att bekräfta de sistnämnda människorättskränkningarna. Dock är tvångsaborter och tvångssteriliseringar något som tidigare har förekommit i Kina under den så kallade ettbarnspolitiken.
Rapporter också från Inre Mongoliet i september 2020 visar att elever, lärare och föräldrar har gått ut och protesterat mot att kinesiska centralmyndigheter beslutat att minska eller upphöra med undervisning på mongoliska, då de är rädda att detta är första steget i en kampanj för att utradera deras kulturella särart. Kinesiska myndigheter har slagit till hårt mot dessa manifestationer, och nu sprider sig oron för att även Inre Mongoliet kommer att drabbas hårdare av människorättskränkningar i kölvattnet av dessa protester.
Sverige bör fortsätta att agera inom FN och EU för att ställa styret i Kina till svars för de människorättskränkningar som pågår i Xinjiang och andra delar av Kina.
FN:s råd för mänskliga rättigheter bör snarast genomföra en specialsession med inriktning på detta, i linje med vad FN:s egna människorättsexperter har föreslagit, och Sverige bör stödja och arbeta för detta.
Det är viktigt att kränkningar av mänskliga rättigheter även i Kina kan granskas av FN. Alltför många medlemsstater försvårar detta av ekonomiska och maktpolitiska skäl. Desto viktigare att Sverige, liksom EU, ger tydligt stöd till organ och oberoende experter inom FN att granska, rapportera och föreslå åtgärder mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina.
|
Serkan Köse (S) |
Thomas Hammarberg (S) |