Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den psykosociala eftervården för nyblivna föräldrar kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
En av livets mest krävande och omvälvande upplevelser är att föda barn. För många blir kontrasten stor mellan vården före och efter att barnet är fött. Föräldrar går från regelbundna kontroller till att hantera allt själv. I glappet växer risken att både fysiska och psykiska komplikationer inte upptäcks i tid. Istället skulle fler eftervårdsbesök som omfattar både fysiska och psykiska komplikationer behövas.
Depression och ångest är vanligt förekommande under och efter graviditet. Trots att 10–15 procent av nyblivna mammor får en förlossningsdepression, visar siffror från Socialstyrelsen att hälften av sjukhusen saknar rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa efter förlossning.
Undersökningar visar att förlossningsdepression kan påverka föräldrars dagliga flera år efter förlossningen. Föräldrar som drabbats av förlossningsdepression drabbas i större omfattning av besvär som stress, känsla av otillräcklighet som förälder och relationsproblem.
Med rätt stöd kan eftervården för nyblivna föräldrar förbättras. Genom att stärka kompetensen inom vården om de komplikationer som kan uppstå, identifiera riskgrupper och öka tillgången till eftervård kan livet som nybliven förälder förbättras för de som lider av oupptäckta och obehandlade komplikationer. Det kan också skapa större trygghet för nyblivna föräldrar generellt.
|
Sultan Kayhan (S) |
|
|
Anders Österberg (S) |
Annika Strandhäll (S) |
|
Lawen Redar (S) |
Mattias Vepsä (S) |
|
Teres Lindberg (S) |
Thomas Hammarberg (S) |