Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att portalparagrafen för Sveriges äldreomsorg ska ses över för att levnadsvillkoren ska vara goda och inte enbart skäliga och tillkännager detta för regeringen.
Under de senaste åren har begreppet skälig levnadsnivå varit uppe för diskussion.
Vad betyder skälig, hur ska begreppet tolkas? Då det är upp till huvudmannen, kommunerna, att tolka vilken nivå som skälig innebär, har det resulterat i att det ser mycket olika ut i våra kommuner.
Detta gäller för alla områden som sorterar in under socialtjänstlagstiftningen, men berättelserna från äldreomsorgen där stödet ofta upplevs som otillräckligt är återkommande.
Under den pågående covid-19-pandemin har det blivit allt för tydligt att våra äldre, som är beroende av hjälp och stöd från det offentliga, i många fall har farit illa. De vi säger oss vilja skydda har blivit isolerade från sina nära och kära, ensamma, utan att det offentliga har gått in med tillräckligt stöd för att kompensera för förlusten av mänsklig kontakt.
Hur vill vi att människor ska åldras i Sverige? I den politiska debatten pratas det mycket om värdigt åldrande, då måste också lagstiftningen vara så tydlig att denna värdighet är en självklarhet, en rättighet i hela Sverige.
Regeringen har tillsatt en utredning som skulle se över socialtjänstlagen, men när Margareta Winberg lämnade över utredningen den 26 augusti 2020, fanns inte ändringen av kraven från skälig till god med.
Detta är en skymf mot Sveriges äldre och gör att olikheterna mellan Sveriges kommuner kvarstår.
Våra äldre som efter ett långt liv blir beroende av hjälp från det offentliga, ska inte behöva oroa sig för om deras sista år kommer bli goda och inte enbart skäliga.
|
Cecilie Tenfjord Toftby (M) |
Ann-Britt Åsebol (M) |