Det rimmar dåligt att en livsnödvändig verksamhet som vårt svenska landbruk i miljöbalken beskrivs som skadlig för miljön. Sverige har i dag en miljölagstiftning som ofta lyfts fram som en av världens mest långtgående. En lagstiftning som omfattar även vårt svenska lantbruk. Något som är värt att ha i åtanke är att både det ekologiska och konventionella jordbruket i Sverige har mindre miljöpåverkan i jämförelse med andra länder.
Sverige har högt ställda krav på allt ifrån djurhållning till utsläpp. Kraven ska fortsatt vara höga. Polluter Pays Principle är en mycket rimlig princip för ansvarsutkrävande av den som orsakar miljön skada. Det ska vara en självklarhet att den som förstör miljön ska städa upp efter sig. De kunder som nyttjar en produkt som är miljöfarlig ska också ta del av kostnaden för skadorna som uppstår i miljön, något som är känt som User Pays Principle och motiverar skatt på exempelvis miljöfarliga drivmedel som styrmedel mot mer miljövänliga alternativ.
Vårt jordbruk skapar stora värden, och i den politiska debatten lyfts ofta att Sverige måste öka sin självförsörjningsgrad. Ur miljösynpunkt är det svenska lantbruket bland de bästa i världen. Att kalla verksamheten för miljöfarlig ger inte en rättvis helhetsbild och ordalydelsen i miljöbalken borde således ändras för jordbruket.
Vidare borde jordbruks- och livsmedelssektorn betydelse för Sverige framhållas tydligare. Under coronapandemin pekades livsmedelssektorn ut som en av 12 samhällsviktiga sektorer i Sverige. Svenskt jordbruk och livsmedelssektorns betydelse för Sverige är alltid stor, därför borde de betecknas som samhällsviktig verksamhet också efter att den akuta krisen är över.
|
Cecilie Tenfjord Toftby (M) |
|