Växande städer med fler bostadsområden och ökad kollektivtrafik, elektrifiering i samhället, nya industrier och batterifabriker, datorhallar och liknande som vill etablera sig har gjort att delar av landet nu riskerar elbrist. Det ger svårigheter för ny industri som ska etableras, för transporter, tunnelbana och liknande som kräver ny kapacitet i näten. I en del regioner är det redan så fullt i elnäten att överföringsförmågan inte räcker till. Det gäller till exempel i Stockholm, Uppsala och Skåne. Där får man ibland säga nej till nya industrier och bostadsområden och skjuta på utbyggnaden av tågtrafiken för att elnäten inte klarar mer.
Att som nu stänga ner ännu mer kärnkraft är orimligt, när den inte ersätts med tillräcklig annan energi som är stabil och som levererar även vid kyla och när det inte blåser.
Att bygga nya kraftledningar från norr till söder tar lång tid, cirka 10–15 år, så man måste också titta på andra lösningar, från elkablar som klarar högre effekt till mer lokal elproduktion och ett mer effektivt utnyttjande av dagens nät. Det kan till exempel handla om att sprida ut användandet över större delar av dygnet.
Det krävs snabba och framför allt kraftfulla åtgärder för att trygga elförsörjningen.
Katarina Brännström (M) |
|