Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av fördelningen av det statliga stödet till regionala flygplatser för att omfatta fortsatt drift av kommun- och regionägda Ängelholm-Helsingborgs flygplats och tillkännager detta för regeringen.
För en väl fungerande infrastruktur i hela Sverige utgör regionala flygplatser en avgörande roll. Flyget har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft och spelar en viktig roll genom att tillgodose människors och näringslivets behov av långväga resor och transporter, såväl inrikes som utrikes. Offentligt ägd infrastruktur, oavsett om det handlar om kommun, region eller stat, eller av dessa gemensamt, är av stor vikt för att långsiktigt säkerställa att hela Sverige garanteras goda transportförbindelser.
Svenska Regionala Flygplatser framhåller att samtliga regionala flygplatser i landet är i behov av statligt stöd. Endast ett fåtal regionala flygplatser saknar just nu statligt stöd. En av dessa är Helsingborg-Ängelholms flygplats som under hösten 2020 tagits över och ägs och drivs i ett gemensamt bolag för sju närliggande kommuner i nordvästra Skåne. Helsingborg, Ängelholm, Klippan, Höganäs, Båstad, Bjuv och Perstorp ingår som ägare i bolaget tillsammans med Region Skåne. Kommunerna gick tillsammans med Region Skåne in som ägare av driften av flygplatsen efter att tidigare privata ägaren Peab drog sig ur. Under året innan hade driften gått med förlust. Tidigare år har det däremot varit en verksamhet som antingen genererat vinst eller gått runt.
I sammanhanget kan också nämnas det samarbete som sker med flygverksamheten i Ljungbyhed (Klippans kommun) där såväl trafikflygarutbildning som flygteknisk utbildning bedrivs. Trafikflygarutbildningen ingår i Lunds tekniska högskola och samarbetar med flygbolag som därigenom rekryterar utbildad personal. Utbildningen är mycket eftertraktad och välrenommerad. Det var i samband med att statliga Luftfartsverket drog sig tillbaka som privata intressen tog över i nära samråd med tio kommuner i det då gemensamma samarbetsorganet i nordvästra Skåne.
Att kommuner och regioner ingår som ägare och driver flygplatser är vanligt förekommande i olika delar av landet. För att det ska vara möjligt långsiktigt ingår dock att också staten är med. Flyget är en del av transportsystemet, vilket innebär att flyget måste utvecklas i samverkan med övriga trafikslag för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. I regeringens flygstrategi framhålls att ”förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras. Den snabba samhälls- och omvärldsutvecklingen ger både möjligheter och utmaningar för flyget i framtiden”.
Samtidigt som det finns ett ökande behov av tillgänglighet, nationellt såväl som internationellt, måste också utmaningarna adresseras. Det kommer t.ex. att krävas ytterligare åtgärder för att minska flygets miljö- och klimatpåverkan. Flyget och flygplatserna är också viktiga ur ett beredskapsperspektiv. Enligt Trafikverkets instruktion ska verket genom överenskommelser med flygplatshållare säkerställa att det finns ett nationellt nät av flygplatser som upprätthåller en grundläggande beredskap för att samhällsviktiga transporter ska kunna utföras.
En översyn bör göras av de svenska flygplatserna med utgångspunkt i att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser. Ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik kan på sikt minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Det är dock av stor vikt att det finns en helhetssyn över landet. Skåne är såväl ur befolkningssynpunkt som geografisk synpunkt i stort behov av fungerande inrikes flygtrafik.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Niklas Karlsson (S) |