Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska se till att hbtq-plus-flyktingar tillförsäkras en rättvis och rättssäker behandling inom ramen för EU:s gemensamma asylsystem och tillkännager detta för regeringen.
Samtidigt som Sverige debatterar en ny migrationslagstiftning passar ledare i bland annat Brasilien, USA, Ungern och Polen på att ta tillbaka redan givna rättigheter för hbts-plus-personer medan världen är upptagen med pandemin. I länder som Nigeria, där förtrycket pågått länge, skylls pandemin på samma grupp. Utgångspunkten i migrationsdebatten tycks vara att vi ska anpassa oss till EU:s gemensamma migrationspolitik, en politik som inte finns ännu. Sverige har genom begränsningslagen från 2016 en av EU:s hårdaste migrationslagar, vilket inte lett till effekten man trodde – att andra EU-länder skulle ta större ansvar.
Argumentet att vår nationella lagstiftning får andra länder att ta ansvar har inte fått resultat, utan istället är det fortsättningen på tävlingen mot botten. Den är inget vi tänker vara en del av. Själva asylrätten, och rätten till skydd, bottnar i att det finns människor som behöver skydd. Det finns ingen nationell eller internationell lagstiftning som rår på det faktum att det finns människor som är skyddsbehövande. FN, EU och Sverige har identifierat särskilt utsatta flyktinggrupper. Bland dessa finns barn, kvinnor och hbtq-plus-personer.
Att Sverige inte klarar av integrationen är vårt eget problem. Vi som socialdemokrater har lösningen på det och vi som land har åtagit oss att ta ansvar för det. Men ingen som har sina barn eller sin partner i fara kan slappna av och integreras. Vi behöver därför se över reglerna för arbetstillstånd. Nuvarande lagstiftning har på många sätt blivit ett svart hål av människoexploatering, försvagar den svenska arbetsmarknadsmodellen och dumpar löner.
Den asylrätt som framgångsrikt fungerat för konventionsflyktingar i 70 år behöver få fortsätta fungera fram till dess att FN kommer fram till en annan modell som garanterar säkerheten för människor som är i behov av skydd på grund av att de riskerar förföljelse kopplat till att de förvägras sina mänskliga rättigheter.
|
Daniel Andersson (S) |
|
|
Anders Österberg (S) |
Anna Wallentheim (S) |
|
Roza Güclü Hedin (S) |
Sultan Kayhan (S) |