Det är oerhört viktigt att alla människor upplever sig sedda, respekterade och trygga i samhället. Hbtq-plus-personer har i dagsläget ett lägre förtroende för polis och rättsväsende än övriga i samhället samtidigt som de som grupp är särskilt utsatta.
Polismyndigheten är både en tillsynsmyndighet och brottsbekämpande myndighet där man inte bara utbildar poliser utan också är en utbildare av ordningsvakter, hamn- och sjöfartskontrollanter, arrestantvakter, skyddsvakter, flygplatskontrollanter, personer på chefsnivå samt de som jobbar som volontärer på uppdrag av polisen med flera. Här finns ett särskilt ansvar att fylla kunskapsluckor inom hbtq-plus-frågor. Brott mot hbtq-plus-personer beror på fördomar och fientliga attityder. Fördomar är en social konstruktion som frågar efter bekräftelse, bekräftelse av det normativa som i sin tur cementerar utanförskap. Såväl hatbrott mot enskilda som hets mot folkgrupp skadar samhället, skrämmer hela grupper till tystnad och hotar allvarligt demokratin.
De skrämmer också många hbtq-plus-personer från att leva öppet. Många som utsätts för hatbrott avstår från att anmäla. Det bottnar ofta i en rädsla för att bli föraktfullt bemött av samhället.
Hatbrott med rasistiska, främlingsfientliga och hbtq-plus-fobiska motiv måste uppmärksammas och prioriteras högre av rättsväsendet. Rättsväsendet behöver bli bättre på att hantera hatbrott, även hbtq-plus-personer måste kunna känna sig trygga i samhället. Samhället måste också bli bättre på att bemöta och stödja brottsoffer och deras anhöriga. Både rättsväsendet och brottsofferjourerna behöver ges mer kunskap om hbtq-plus-personers livssituation och grunderna till hbtq-plus-fobi.
Det behövs mer forskning kring hatbrott mot hbtq-plus-personer och bakgrunderna till hbtq-plus-fobi. Särskilt ont är det om forskning kring hatbrott mot transpersoner och transfobi. Mer förebyggande insatser behövs då det är samhällets ansvar att inte bara beivra de hatbrott som sker utan också kraftfullt verka för att de inte ska ske.
Hbtq-plus-personer är också förövare och gärningsmän. Brott som begås i nära relationer inom hemmets väggar är alltid oacceptabla, oavsett könsidentitet, könsuttryck, genus eller sexuell läggning. För att korrekt bemöta brottsoffer och deras anhöriga, effektivt utreda hbtq-plus-fobiska brott och lagföra gärningsmän krävs att rättsväsendets anställda har kännedom och kunskap om hbtq-plus-personers livssituation och grunderna till hbtq-plus-fobi.
Hbtq-plus-personer som är intagna i kriminal‑, fri- och ungdomsvården har rätt att bli bemötta med respekt för hela sin person. Att vara frihetsberövad är en stor påfrestning och det är viktigt att de hbtq-plus-personer som begått brott inte får en extra börda till sina straff på grund av diskriminering från personal eller hot om våld och utfört våld från andra intagna.
|
Daniel Andersson (S) |
|
|
Teres Lindberg (S) |
Hillevi Larsson (S) |
|
Anders Österberg (S) |
Anna Wallentheim (S) |
|
Johan Büser (S) |
Roza Güclü Hedin (S) |
|
Ann-Christin Ahlberg (S) |
Eva Lindh (S) |
|
Hans Ekström (S) |
Sultan Kayhan (S) |