Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av användandet av det generiska namnet på läkemedel i recept och tillkännager detta för regeringen.
Vid förskrivning av recept på mediciner är bestämmelserna idag sådana att läkemedlets generiska namn (enligt produktresumé/Fass) skall anges på receptet. Det finns en vägledning framtagen av Läkemedelsverket som stöd till de företag som ska namnge läkemedel. Generiska läkemedelsnamn ska bestå av substansnamnets INN eller, om sådant inte finns, Europafarmakopébeteckningen. I båda fallen ska substansnamnet följas av namnet på, eller ett varumärke för, innehavaren av godkännandet för försäljning.
Apoteken måste, enligt lag, erbjuda likvärdiga läkemedel som är billigare än de som förskrivs, om sådana finns. Det kallas generiska utbyten och innebär alltså att apoteket byter ut ett läkemedel med ett visst varumärkesnamn mot ett likvärdigt men billigare läkemedel. Många sådana byten sker i en persons liv. Regeln om generiska utbyten har sänkt läkemedelskostnaderna och är i grunden rätt tänkt – men det kan vara förvirrande, särskilt för äldre patienter.
Detta resulterar i att många patienter är ovetande om vad deras mediciner egentligen heter samt vad dessa gör, trots att de använt dem under en lång tid. I en undersökning bland äldre svenskar, gjord av Svensk Farmaci 2014, angavs det största läkemedelsproblemet vara att man inte kände igen läkemedelsnamnen på sina mediciner.
Detta leder inte bara till att personer är dåligt informerade om sin egen vård, det är också ett problem vid t.ex. akuta situationer då information om vilka mediciner man använder kan vara livsavgörande. Att detta fortgår är onödigt eftersom alla läkemedel har ett substansnamn som bör användas vid receptskrivning och märkning av läkemedelsförpackningen och som förblir oförändrat oavsett om det byts ut mot ett annat likvärdigt alternativ. Det går helt enkelt att använda dessa istället.
|
Daniel Andersson (S) |
|