Hästnäringen spelar en viktig roll inom många samhällssektorer, till exempel inom civilsamhälle, idrott och rehabilitering. Den ger hälsa och välbefinnande för många människor oavsett ålder, kön, bakgrund och individuella förutsättningar. Dessutom genererar den sysselsättning och arbetstillfällen och utgör en del av både natur- och kulturmiljövård. Hästar hjälper till att hålla landskapet öppet och ökar attraktionskraften till detsamma.
Ridsport är en av Sveriges största sporter och intresset för denna och för hästar som sällskapsdjur, samt ridning som nöje, rehabilitering och livsglädje bör få större uppmärksamhet. I en undersökning på uppdrag av Jordbruksverket 2016 uppskattades antalet hästar i Sverige till cirka 355 000, och ungefär 1,5 miljoner människor i Sverige är idag knutna till verksamheten.
Ridsporten är dessutom en stor sport för personer med en funktionsnedsättning. Hästar har en unik förmåga att möta personer som är i behov av särskild uppmärksamhet. Därför är det viktigt att ridsporten fortsätter leverera.
Hästar hjälper till att hålla landskapet öppet och ökar dess attraktionskraft. Det finns gott om oanvända äldre vägar av kulturhistoriskt värde och banvallar som kan röjas och användas som utgångspunkt för ridstigar och ridleder. Detta skulle även skapa en större säkerhet mellan till exempel hästekipage och trafikanter. Att samarbeta med markägare och hänvisa ryttare och körekipage till ridleder minimerar markskador. Den svenska kulturhistoriska miljön kan man vårda utmed ridlederna genom att ta tillvara gamla hagar och unika platser. Det leder till att värdefulla kulturhistoriska intressen kan tillvaratas samtidigt som hästekipage flyttas från trafikerade vägar.
2018 års sommartorka resulterade i sämre skördar och högre foderpriser. Detta skapade problem för många djurägare, däribland hästägare. Många djurägare fick under 2018 köpa in foder från utlandet, foder av lägre kvalitet till höga transportkostnader. Användandet av utländskt foder innebär även en risk för att smittor följer med fodret från importlandet.
Utöver de ekonomiska påfrestningarna kan detta leda till onödigt lidande för djuren, och i värsta fall nödslakt.
För att undvika detta i framtiden anser vi att regeringen bör ta fram en åtgärdsplan och vidta åtgärder för att undvika och hantera uppkomsten av en liknande situation i framtiden, så att nödvändiga resurser finns i tider av brist eller kris.
Hästar kan inte föra sin egen talan vilket gör dem beroende av människan och vår välvilja. Därför är det viktigt att arbetet med djur och hanterandet av brott mot djur sköts på ett korrekt och effektivt sätt. Vi vill se att det införs en djurskyddspolis på nationell nivå. Syftet med en nationell djurskyddspolis är att färre djur ska skadas av djurplågeri, att samordna verksamheten på området för att kunna förebygga djurplågeri och skapa en rättssäker hantering. Samtidigt har vi genom lokala satsningar på djurpolis kunnat se att arbetet med djur har effektiviserats och färre djur har hamnat i långa handläggningsprocesser.
Hästar ska, liksom andra djur, omfattas av djurskyddslagstiftningen, behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande. Men i Jordbruksverkets föreskrifter för hästhållning finns fortfarande inga krav på daglig utevistelse för hästar, trots deras starka rörelsebehov.
Djurskyddslagen säger att djur ska kunna utföra sådana beteenden som är starkt motiverade för dem; det tycker vi är positivt. I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hästhållning (SJVFS 2018:49) 5 kap. 1 § står det att hästar normalt sett dagligen ska ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus. Men möjlighet säkerställer inte att de får hela sitt behov tillgodosett. Föreskrifterna behöver kompletteras med ett minimikrav på hur mycket hästar behöver röra sig fritt utomhus dagligen.
Det är ett allmänt råd att hästar bör få komma ut och röra sig fritt i rasthage eller motsvarande; det är inte lag vilket är problematiskt. Åtgärder behöver vidtas och reglemente förändras.
Den statliga utredningen Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) som presenterades under sommaren 2020 präglas av förslag som redan fått stor kritik angående övergödning och hästägares ansvar kring detta. Idag finns redan gott samarbete mellan många hästgårdar, bönder och bioanläggningar för att sluta kretsloppet. Det är som om utredaren saknar förståelse kring hur hästnäringen fungerar och hur många hästägare som har sin häst som sin bästa vän och försörjning.
Skulle förslagen om övergödning kopplat till hästnäringen implementeras, vore det förödande för hela näringen.
Hästturism är en växande näring i Sverige. Allt fler vill på hästryggen utforska vår natur och sevärdheter. Den vanligast förekommande aktiviteten med hästturism i Sverige är turridning med islandshästar.
Att visa upp vår landsbygd och attraktioner och samtidigt gynna småföretagare är positivt ur flera hänseenden. Det borde bli lättare att ta sig från norra delen av Sverige till södra. Därför föreslår vi att regeringen tillsammans med berörda experter utformar en ridled som på bästa vis visar upp Sveriges vackra landskap, sevärdheter och attraktioner.
|
Angelika Bengtsson (SD) |
|
|
Aron Emilsson (SD) |
Jonas Andersson i Linköping (SD) |
|
Cassandra Sundin (SD) |
Charlotte Quensel (SD) |
|
Yasmine Eriksson (SD) |
|