Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att höja gränsen för föreningars skyldighet att lämna kontrolluppgift och tillkännager detta för regeringen.
Idrottens kärnverksamhet är träning och tävling. Det är att utveckla och utmana barn och unga fysiskt och psykiskt som driver de som engagerar sig ideellt. Det är på kärnverksamheten som idrottsrörelsen vilar och samhället vill att så mycket som möjligt av resurserna inom idrottsrörelsen ska fokuseras. Därför har allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet sedan lång tid tillbaka haft en gynnad ställning vad gäller skatter och avgifter. Idrottsrörelsens organisationer på alla nivåer ska självklart göra rätt för sig och följa svensk lag. Men det måste vara lätt att göra rätt, även för den ideella föreningskassören.
Många av idrottsföreningarna är små, var tredje förening omsätter högst 100 000 kronor. Och 58 procent av de ideella kassörerna har ingen professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi.
Idrottsföreningars skatte- och avgiftssituation handlar inte bara om ekonomi utan lika mycket om administrativa bördor och tungt ansvar. Föreningar är – liksom övriga utbetalare – skyldiga att lämna kontrolluppgift till personer som fått ersättningar som uppgår till 100 kr eller mer. En beloppsgräns som dateras 1938.
Omräknat till dagens penningvärde borde gränsen när föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgift ökas till 3 000 kr för att minska onödig administration och förenkla för de ideella föreningskassörerna.
|
Lotta Finstorp (M) |
Ann-Sofie Lifvenhage (M) |