Svensk besöksnäring har utvecklats till en av Sveriges verkliga basnäringar. Det är en näring med stor potential att ytterligare bidra till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen men som nu, på grund av coronakrisen, är satt under mycket hård press. Under rådande situation är det viktigt att stödja företagen i besöksnäringen, liksom företag i andra utsatta branscher, så att inte i grunden livskraftiga och välskötta företag slås ut. Företagen behöver ges möjlighet att övervintra och komma igen efter den akuta krisen. Vad som behövs är dock inte bara akuta åtgärder utan också långsiktiga reformer som stärker konkurrenskraften för besöksnäringen och som skapar förutsättningar för ökad tillväxt och fler jobb.
En del av besöksnäringen som drabbats oerhört hårt av coronakrisen är Sveriges gästhamnar. Riksföreningen Gästhamnar Sverige (RGS) har frågat sina närmare 400 medlemshamnar, omkring 40 % av medlemmarna svarade, om hur den gångna sommarsäsongen har varit. Resultatet av medlemsundersökningen är minst sagt nedslående. Antalet anlöp har minskat med hela 79 %. Det innebär givetvis mycket stora intäktstapp och ekonomiska svårigheter för gästhamnarna vars verksamhet är förknippade med stora fasta anläggningskostnader. Därför riskerar nu många gästhamnar att lägga ned eller att gå i konkurs, vilket skulle få allvarliga följdeffekter, inte minst för mindre turistberoende orter. Gästhamnarna är att betrakta som en viktig infrastruktur för svensk besöksnäring och något som många andra verksamheter är beroende av. Av de intäkter som en gästnatt i en gästhamn renderar tillfaller, enligt RGS, ungefär en fjärdedel gästhamnen och tre fjärdedelar andra företag på destinationen såsom butiker, restauranger och transportföretag. Nära 40 % av anlöpen i Sveriges gästhamnar görs också av utländska gäster, vilket bidrar till betydande exportvärden.
Trots gästhamnarnas stora betydelse för besöksnäringen i Sverige har de politiskt behandlats styvmoderligt och har idag sämre konkurrensvillkor än andra jämförbara verksamheter inom besöksnäringen. Det syns inte minst i momstabellen. Övernattningar på hotell, vandrarhem, pensionat och campingar är belagda med 12 % moms men övernattningar i gästhamnar är belagda med hela 25 % moms. Den som hyr en plats för sin båt i en gästhamn betalar alltså mer än dubbelt så hög moms än den som hyr en plats för sin husvagn på en camping. Detta är såväl ologiskt som orimligt. Regeringen bör därför skyndsamt utreda hur en enhetlig besöksnäringsmoms kan införas. Det enklaste och mest rimliga vore att sänka momsen för gästhamnar till samma nivå som hotell, campingar och annan boendeverksamhet inom besöksnäringen.
Genom en sänkt moms på gästhamnsavgifter, från 25 till 12 %, skulle likvärdiga konkurrensvillkor inom besöksnäringen skapas samtidigt som den maritima besöksnäringen skulle ges bättre möjligheter till utveckling och tillväxt. En momssänkning vore dessutom en viktig signal, i denna exceptionellt tuffa situation, till Sveriges gästhamnar och något som skulle skapa framtidstro för direkt eller indirekt berörda företag och verksamheter.
I Sveriges maritima strategi lyfter regeringen fram att fritidsbåtlivet i Sverige har en stor potential att utvecklas och genera betydande intäktskällor lokalt. I strategin lyfts också fram behovet av enklare regelverk och att olika regelverk behöver ses samlat för att regelverkens påverkan på de maritima näringarnas verksamhet ska kunna bedömas. Som lyfts fram i den maritima strategin berörs de maritima näringarna nämligen av regelverk inom flera olika områden. Det är regelverk som tillämpas på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå. Regeringen bör se över hur regelverket för gästhamnar och marinor kan förenklas liksom hur tillsynen av dessa verksamheter bättre kan samordnas.
En sänkt moms på gästhamnsplatser i kombination med regelförenklingar och smidigare tillsyn av gästhamnar och marinor hade stärkt den maritima besöksnäringen. Och en stärkt maritim besöksnäring hade förbättrat Sveriges möjligheter att slå mynt av det faktum att vårt land har några av världens största och vackraste skärgårdar. Sverige har totalt hela 4 800 kilometer kust- och strandlinje. Det är en ensamstående resurs för en maritim besöksnäring som med bättre villkor har potential att växa och skapa fler jobb och ökad tillväxt.
|
Johan Hultberg (M) |
|