Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brobyggandet mellan akademin och näringslivet och tillkännager detta för regeringen.
Kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna för svenska företag. I den hårt konkurrensutsatta globaliserade ekonomin riskerar detta att bromsa svensk tillväxt, jobbskapande och skatteintäkter. Det finns inte en generallösning på problematiken med kompetensförsörjning. Tvärtom måste politik och näringsliv gemensamt arbeta med flera olika strategier för att säkra framgången för svenska företag. Det gäller ett skattesystem som skapar incitament för jobb och entreprenörskap, det gäller arbetskraftsinvandring så att talanger kan rekryteras från andra delar av världen, och det gäller högskola och universitet.
Högskolorna och universitetens erbjudande av utbildning är helt centralt för studenternas och företagens bästa. Ingen vinner på ett system som utbildar människor till yrken som inte efterfrågas. Nyckeln för bättre precision är ett bättre brobyggande mellan akademin och näringslivet.
Högskolorna och universitet får i dag ekonomiska resurser efter hur många studenter de har registrerade och som har klarat av ett visst antal högskolepoäng. Kvantitet premieras därmed framför kvalitet, och det finns egentligen incitament för lärosätena att sänka kraven för godkänt för att kunna få finansiering. Genom att lägga till fler parametrar som till exempel koppling till arbetsmarknaden, kvalitet på uppsatser/arbeten samt forskningsaspekter skulle incitamenten för lärosätena öka när det gäller att bedriva en högkvalitativ utbildning.
Högskolor och universitet bör få ekonomiska incitament för att involvera näringslivet i valet och utformningen av utbildningen för att säkerställa att fler studenter etablerar sig på arbetsmarknaden inom den utbildning de valt. Ett sätt att underlätta brobyggande mellan akademin och näringslivet är att en representant från näringslivet ingår i lärosätenas styrelse.
|
Ulrika Jörgensen (M) |
|
|
Lars Püss (M) |
Helena Antoni (M) |